Nya tider, gamla viner: Chateau Margaux 1989

Efter en inte försumbar övertalningsinsats har nu V&V lyckats förmå mig att börja co-blogga. Ett sant nöje skall det bli, och faktiskt premiär för undertecknad i bloggosfären (i alla fall som producent).

Har precis som V&V vigt mitt liv till att hjälpa mina medmänniskor, jag kanske med något ädlare medel än att pumpa deras tarmar fulla med luft... ;) Vi befinner oss inte heller på samma ort geografiskt, utan närmare 30 mil skiljer oss åt. Detta hindrar oss inte från att ses och ibland dricka vin, men naturligtvis alltför sällan. Gott då att man kan utbyta erfarenheter på detta vis!

Mitt vinintresse är tämligen ungt, men jag har under snart tre års tid samlat på mig viner jag blivit bjuden på, tror på, blivit tipsad om eller bara läst goda recensioner om. Är i dag uppe i 120 flaskor av hyfsad kvalitet, varav ett fyrtiotal är lite ädlare viner från kontinenten med mellan 10 och 20 år på nacken (den äldsta en Bodegas Riojanas Monte Real Gran Reserva 1975).

Jag har förmånen att som V&V beskriver ha "samboat" in mig i en vinkällare av rang, varur det under olika familjehögtider bjuds på godbitar, senast i helgen en Chateau Margaux 1989. Dekanterades i en timma och dracks under ytterligare tre till rådjursstek. Ett otroligt vin, som från start lämnar en fantastiskt rik doft av cassis och en hint av ceder och tobak. Smakmässigt elegant och välavvägt på ett utomordentligt sätt. Tanninerna alltjämt med riv i, och enligt min ödmjuka bedömning någonstans i början av sitt "drinking window". Vilken tur då att det finns ett gäng till att njuta av under kommande år!

I morgon kommer en flaska Prior de Fic 3 2002 drickas och recenseras om sonens kräksjuka inte smittat oss...