tisdag 25 november 2008

Provning med Tre kronor

Idag har jag haft nöjet att vara på besök i Helsingborg. Närmare bestämt Jacob Hansens hus. Har varit medlem i vinklubben Tre kronor ett längre tag nu, men det har aldrig blivit av att jag kunnat gå på någon av deras provningar. Just i Helsingborg har de en tendens att bli fullbokade väldigt snabbt. Men nu fick jag alltså möjlighet att åka dit, då jag är ledig imorgon förmiddag.

Provningarna brukar inkludera runt åtta viner till det facila priset av 200:- (dessutom fyra deltagare för priset av tre). Provningarna verkar i princip alltid vara kombinerade med genomtänkta tilltugg för att höja upplevelsen. Vinerna som provas är normalt inte i de dyraste prisklasserna, utan brukar ligga runt hundralappen. Idag utlovas dock en lite exklusivare provning, då vi ska prova oss igenom den chilenske topproducenten Ventisquero.

Vi får reda på att Ventisquero ägs av en chilensk mångmiljardär (Gonzalo Vial heter han visst) som är ägare till Chiles största producent av animala livsmedel och även fruktproducent och exportör. 1998 valde man även att satsa på vinproduktion. Ambitionen är inte blygsam. Man vill göra världens bästa vin! Efter att ha läst Livets Godas sågningar vid fotknölarna av chilenska viner är man ju lite avvaktande till den ambitionen. Till sin hjälp har man i all fall tagit John Duval som varit vinmakare hos Penfold's i 29 år och stått för deras Grange, som har varit med och producerat två av kvällens viner.

För att alla, som provningsledare uttryckte det, ska hamna på samma nivå inför själv Ventisquerovinerna inleder vi med ett glas Crémant d'Alsace Brut Rosé, gjort på 100% Pinot Noir. Vinet har en trevlig aprikosrosa färg och beskrivs som en av provningsledarens personliga favoriter. Doften har lite inslag av jordgubbar och grapefrukt. Smaken är torrt med lagom kolsyra, men lite väl mycket bitterhet och grape för min smak. Eftersmaken är lång, men saknar lite syra och känns lite fadd.

Nu till kvällens "riktiga" viner:

1. 2007 Queulat Sauvignon Blanc Gran Reserva. Ett mycket ljust, närmast guldfärgat vin. Doften bjuder på fläder, svarta vinbärsblad, med en blommig doft av ananas och honung. Lime. Tycker mig även känna liten paprikatendens, men mycket diskret sådan. Smaken bjuder på en ordentlig syra och viss beska. Till detta får vi prova en lite cocktail på räkor och citronskal och vinet känns därefter mindre beskt med lite mer dragning åt sött. Eftersmaken är riktigt bra. Ett bra matvin. Kostar 102:-.

2. 2005 Queulat Chardonnay Gran Reserva. Även detta för 102:-. Färgen är betydligt gulare än ettan. Doften avslöjar ett eklagrat vin med vanilj, smörkola och smör. Doften har en klar citronnyans, men även lite päron. Syran i munnen är bra, men inte lika markant som Sauvignonen. Eftersmaken är riktigt fin och len med kola och citron. Luktade mer än det smakade, men återigen ett bra matvin för pengarna. Passar till skaldjur och stekt fisk.

3. 2006 Queulat Carménère Gran Reserva. Kvällens första röda alltså. Alltid svårt efter ett vitt. För att underlätta övergången bjuds vi på en wrap gjord på tonfisk och mango chutney. En kombination som jag inte riktigt gillade. Vinet är rött utan några blåtoner. Doften är vaniljig med en viss brändhet. Vi bjuds även på björnbärssylt, läder och choklad. Det talas även om svarta vinbärsblad, men det hittar jag inte. Smaken är stor och fatig. Svarta vinbär. Och kombinationen med wrappen föll mig inte alls på läppen alltså. Det vinet vi uppskattade minst tillsammans med fyran.

4. 2004 Queulat Merlot Gran Reserva. 85% Merlot, 10% Cabernet Sauvignon, 5 Carménère. Ett vin som bjuder på begynnande tegel. Doften bjuder på vinbär, vingummi och plommon. Vanilj/ek och choklad. I munnen har vinet en viss sötma och är, utöver eken, bärigt och har en del tanniner och en bra syra. Eftersmaken är hygglig, men det saknas något som jag itne riktigt kan sätta fingret på. Lite för sött för min smak. Vi bjuds på en kall soppa gjord på nejlika och ingefära. Kalasgod soppa som avlägsnade den lilla beska som fanns tidigare.

5. 2005 Queulat Cabernet Sauvignon Gran Reserva. 85% Cabernet Sauvignon, 15% Syrah. Druvtypisk doft med svarta vinbär. Vi bjuds även på vanilj (surprise!), lakrits, tobak och en bra bärighet med hallon. Smaken känns lite grön med bra bärighet och en balanserad sötma, beska, syra. Ett helt ok vin. Till detta serveras en wrap med köttfärs och tomatsalsa.

6. 2006 Queulat Pinot Noir Gran Reserva. Inte oväntat ljusare än de övriga vinerna. Jag är inte så inkörd på Pinot Noir, men doftar väldigt likt den Cuttaway Hill vi provade för inte så länge sedan. Så antagligen är doften druvtypsik. Doften bjuder på en lite bränd ton av hallon, stall, läder, löv, körsbärskärnor, lakrits. Smaken är balanserad med en charkighet och bra med frukt/bär. Inte lika syrligt som ovanstående. Gott.

7. 2005 Vertice. Nu kommer vi till det första av kvällen två lite finare viner. Det första av två signerat Duval alltså. Provningsledaren (hittar inte hans namn) trycker på att vi ska ta emot detta vin som ett vin som vinner på lagring. Själv känner jag tyvärr att alkoholen jag druckit börjat göra sig påmind även om jag försökt spotta och hålla nere intaget. Doften är stor och man känner direkt att det är gjort på bland annat Syrah (tror det även var Carménère). Peppar, mycket bärighet och svarta vinbär. Smaken har en bra, stor bärighet och sträva tanniner som borgar för bra lagringspotential. Ledaren rekommenderar carpaccio.

8. 2005 Pangea. Kvällens dyrgrip (269:-) och producentens stjärnvin. Vinet är gjort på 90% Syrah, 10% Cabernet Sauvignon. Här talas det om en lagringspotential på 15 år. Första flaskan vi får in är korkskadad. Doften är stor, med mandel, rått kött, bärighet och jord. Smaken är ordentligt sträv och gott, men inte så fylligt som förväntat. Lite rökigt.

Sammanfattningsvis måste jag säga att det var en mycket prisvärd prövning och 200:- känns som ett mycket bra pris. Tempot var dock lite väl högt. Nio viner på två timmar är lite skyndat. Tyvärr dricks alla viner ur samma glas, så det ges inga möjligheter att sitta och jämföra. Om jag lyckas gå på det fler gånger, ska jag vara duktigare på att spotta. Det blev lite mycket till slut. Kanske skulle man även ta med egna glas så man kan jämföra. Vin nummer sju skulle jag mycket gärna vilja ha några flaskor av att gömma i garderoben några år. Det talas om riktigt stora fynd och om viner som skulle vara i upp till 2-3000 kronorsklassen om det varit från Europa...men det ställer jag mig lite skeptisk till.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Provaren heter Torbjörn Berner

Vård & Vin sa...

Tack! Minnet är bra, men kort! ;) Hittade det inte hemsidan heller...