Lektion 2, odling och Riesling - vinerna

Ni tjejer snackar om att vara gravid. Ni skulle bara veta hur en kille känner sig när han är förkyld... och magsjuk... och jour. Samtidigt. Nåväl, man kan ju alltid glädjas åt att man glömde bort dagens nyhetssläpp eller åt att landstinget envisas med att ha sandpapper istället för Edet Soft på alla toaletter. Bitter? Jag? Nädå, inte så farligt. Vill bara passa på att gnälla och tycka lite synd om mig själv. ;)

Druvkursen fortsätter och nu var det snart två veckor sedan andra lektionen (tredje imorgon). Utförligare inlägg om vad som gicks igenom kommer, men vi har blivit utlovade en pdf och innan den kommer ligger jag lite lågt. Antecknade nämligen inget mer än provningsnoteringarna. Tänkte i alla fall att jag skulle bjuda på dessa så länge...

2008 Erdener Treppchen Riesling Kabinett var blekgul med en lätt grön touch. Doften var relativt stor med gröna äpplen, lite citrus, persika och tutti-frutti. I munnen är syran mycket frisk, närmast lite spritsig. Halvtorrt med inslag av honung, lichee och äpplen med en hygglig längd. Gott! 85p.

2008 Dr Loosen Bernkasteler Kurfürstlay Riesling Spätlese har ungefär samma färg som ovanstående. Näsan drar åt skiffer och mineral med aprikos och svarta vinblad. Anstränger man sig riktigt kan man ana lite petroleum (kan vara önsketänkande). Syran är initialt nästan ännu friskare, men lugnar ner sig efterhand som temperaturen i glaset sitger. Känns inte riktigt lika söt som Erdener Treppchen, även om systemet ger båda sexor i sötma. 85p.

1989 Johannishof Weingut Rheingau hade ropats in av dagens talare på auktion i Frankrike för ca 200:-. Här bjöds man på lite mer mognad i färgen. Doften drar lite åt plast med vag petroleumtouch. Svarta vinbär och mineral. I munnen är vinet torrare än föregångarna, vilket kanske var en liten miss av ledaren eftersom det blir lite svårare att hitta nyanserna efter de sötare föregångarna. Rundare och med lägre syra samtidigt som det även är fylligare och har bättre längd. Det bedöms som en stor riesling på sin topp och utses till kvällens klart bästa vin. Själv tyckte jag nog också att det var bäst för kvällen, men inte någon solklar vinnare. 86p.

2008 Domaine de Villaudière Sancerre gav en liten avstickare till Sauvignon Blanc. Vinet doftade ganska fruktigt och druvtypiskt med fläder, svarta vinbärsblad och sparris. Syran var mindre än vinerna ett och två. Vi hittar svarta vinbärsblad, mineral och lite grönt. Lätt besk eftersmak. 83-84p.

2008 Bellingham The Old Orchards Chenin Blanc. Vissa dagar är det precis som om snoken är inställd på en viss doft och denna dag var det lakrisal som gällde för mig. Hittade det i flera viner, men framför allt i detta. Annars bjöds det på gula frukter och lite vått ylle. Lätt sötma. Alkoholen ligger på hela 14,5% och det känns redan på doften, men framför allt i munnen där den blir lite skarp. Torrare i munnen än doften hintade. Ekfaten gör sig påminda. Lite dragning åt skumbanan. Hygglig längd. Lite för mycket alkohol alltså. 83p.

2008 Gustave Lorentz Riesling Réserve kändes även den lite söt när man doftade på den. Kiwi och päron. Torrt och syrligt i munnen. Lite åt citronsyra. 83p.

Konstaterar återigen att jag har svårt att gå igång på vita viner, så länge de inteär söta. Det är gott, men inte alls med samma spektrum och finess...

*

Vi har förresten fått en ny vinskribent i vår lokaltidning. Drog inte riktigt jämt med vår gamla, Sune Liljevall. Var kanske lite präglad av att han även skrev för Arbetarbladet och det hela därmed gärna köndes som en jakt på billiga, prisvärda pavor. Kanske lite fördomsfullt, men det enda jag minns av Sunes krönikor var att han lovordade Café Culture som ett roligt vin, vilket jag håller med om (om än nästan lite vulgärt). Satte nästan morgonjuicen i vrångstrupen (trachea på fikomspråk) när första vinspaltens billigaste vin kostade hela 119:-. Dåligt insatt som jag var insåg jag (när jag läste Kronstams lista) att billigaste vinet kostade just 119. Hade hoppats på något nytt, men nu efter att ha läst lite av hans alster får jag tyvärr inse att det är mycket snack om prisvärde och fyndvarning på 89:- flaskor. Vinskribenten har hur som även han startat en blogg och genaste trasslat till det lite för sig genom att, i ett försök att avkoda vinnördarnas vinspråk, referera Rieslings petroleumdoft som del i begreppet mineralitet och hur detta skulle vara en produkt av jordmånen. Blev dock ganska snart tillrättavisad och informerad om att Rieslings petroleumdoft kommer av nedbrytningen av karotenoider, närmare bestämt från den kemiska föreningen 1,1,6-trimethyl- 1,2-dihydronaphthalene. Karotenoiderna kan härledas från ämnen i frukt och bär och har således inte med jordmån att göra...

PS. Magbesvären slutade med att jag fick åka hem från jouren och väl hemma havererade magen fullständigt. Trots 10-talet resor till Asien och Egypten var det här det i särklass värsta jag varit med om. Det hela höll i tyvärr i sig så att jag missade tredje lektionen. Har dock fått en pdf från den föreläsningen, så det blir nog en liten sammanställning ändå vad det lider...