onsdag 17 mars 2010

Lektion 4 - Odling II

Ibland ska man ha lite flyt. Missade ju tredje lektionen efter att ha åkt på magsjukan Duga. Som tur var så hade gårdagens "lärare" förberett odling II istället för den tänkta odling III. Så de som var där gången innan fick en repetition och jag fick höra det jag hade missat. Dessutom blev det ett extra tillfälle för att gå igenom odling III :) Drar lite kort det vi fick höra om odlingen. Säkeligen repetition för de flesta, men vi drar det likväl...

Druvorna till dagens viner kommer alla från den europeiska vinrankan, arten Vitis vinifera. Det finns cirka 1000 olika druvsorter inom arten. Av dessa är några hundra lämpade för vinframställning. Det finns även andra vinarter och när vinlusen (tidigare Phylloxera vastatrix, numera Daktulospharia vitifoliae) angrepp de europeiska vinrankorna fick man ta hjälp av amerikanska vinrankor, som inte angreps av lusen. De amerikanska rankornas rotstockar användes för att ympa eurpeiska vinstockar och på så sätt dra nytta av lus-resistensen hos de amerikanska med kvaliteten hos de europeiska...och så ser det idag ut på de allra flesta håll Europa, med undantag av områden med sandiga jordar (där lusen inte trivs) eller områden med begränsad import. Korsar man två arter, får man en hybrid. hybrider är förbjudet i EU från och med i år. Vi diskuterar lite hur det kommer sig och någon tror att det beror på att man vill lägga hinder för/minska behovet av import från USA. Själv tycker jag det känns lite långsökt, rimligtvis måste ju amerikanska vinrankor finnas här redan för att användas till ympning. Någon som vet varför det förblivit förbjudet?

Vi talar lite om odlingstäthet. Detta beror bland annat på faktorer som nederbörd, solexponering, avkastning, makinell skörd med mera. Bordeaux tillämpar traditionellt en hög odlingstäthet, 10 000 rankor/ha (ca 1m emellan) för att varje vinstock bara ska ha ett begränsat antal klasar och på så sätt få mer koncentrerade druvor.

Beskärning blir sista ämnet för dagen innan vi går in på dagens druva. För att förhållandet mellan grenar, blad och frukt ska bli lämpligt behöver man beskära rankorna. Upp till 90% av växtmaterialet kan tas bort. 1-4 klasar blidas sedan per kvarlämnad knopp. De finns ett flertal olika beskärningsmetoder och ibland regleras detta i vinlagstiftningen. Exempelvis Gobelet där rankan beskärs som en fristående buske, som en bägare. Detta lämpar sigväl för mindre vingårdar som skärdar för hand. Guyot är då motsatsen då fruktbärande grenar och skott får stöd avståltråd, vilket lämpar sig väl för maskinell skörd. Grön skörd (vendange verte) innebär att omogna eller halvmogna klasar tas bort för att uppnå optimal mognad eller koncentration. Det kan även vara ett sätt att minska risken för mögel då klasarna sitter mindre tätt...

Det var alles för idag. Återkommer med vinerna och lite om Chardonnay inom en snar framtid...

5 kommentarer:

Mr J sa...

Förbudet mot hybrider kan jag tänka mig har att göra med att man vill förhindra korsbefruktningar i de europeiska vingårdarna där nya sorter uppstår med en förälder som inte är av europeiskt ursprung. Det vill säga behålla vitis vinifera utan främmande inslag. Men jag vet inte. EU har ju också en nomenklatura för godkända druvor för respektive land. Det finns till och med en lista på godkända druvor att odla i Sverige!

Syrah sa...

Jag ska inte svära på att jag har rätt, men förbudet mot hybrider är rent politiskt. Engelsmännen har med framgång använt hybrider, och de gamla vinodlande länderna i Europa är helt enkelt rädda om sitt, så att förbjuda hybrider är ett sätt att förhindra nya aktörer på marknaden.
Lobbyismen är stark.

Mr J sa...

Hybrider som baseras på huvudgruppen vitis, undantaget några namn som jag ej känner till, är ok så länge de ej används till så kallade kvalitetsviner. Kvalitetsviner måste göras på vitis vinifera. Länder under en viss produktionskvot är undantagna. Sverige omfattas överhuvudtaget inte av dessa regler eftersom vi inte definieras som ett vinodlande land. Tyskarna som har lång tradition vad gäller växtförädling undviker dock elegant detta problem genom att helt enkelt definiera hybridrankor som rena vitis vinifera.

Debatten om hybriddruvor verkar generellt handla om utbrett motstånd mot växtförädling, såsom genmodifierade grödor.

Vård o Vin sa...

Mr J - men gäller inte förbudet i EU då alltså så länge det i rör sig om kvalitetsviner?

Syrah sa...

Man får göra vin av hybrider, men inte kvalitetsvin. T.ex. är 45% av odlingarna på Madeira hybrider. De använder man till att gör matlagnings-madeira av bland annat, eller så dricker man upp det själv eftersom det inte får exporteras som madeira.