söndag 12 januari 2014

2010 Ricossa Barbaresco, lite svinn får man kanske räkna med...

När paket med de två syditalienarna kom och jag såg en viss missfärgning på paketet började jag så smått ana oråd...och mycket riktigt missfärgningen berodde på att halsen slagits av under transporten på den ena flaskan.

När vi väl korkade upp den andra flaskan så trodde jag ett tag att vi även förlorat den andra flaskan. Den här gången till oxidationens obarmhärtiga händer. Oväntat mycket tegel i kanten och en återhållsam, mogen doft fick oss att fundera på om flaskan inte var skadad.

Ganska snabbt insåg vi dock att det bara är vi som spenderat alldeles för lång tid av vårt vindrickande utanför Piemonte. Nebbiolo, som vinet alltså är gjort på, är ju en av de druvsorter som fortast går mot tegel. 2010 Ricossa Barbaresco vinner mark hela kvällen och öppnar upp sig mer och mer. När vi väl släcker lampan (vilket numera är ganska tidigt på fredagar, oftast efter att jag först somnat både i soffan och inne hos barnen) så har vi doftat oss till vildhallon, körsbär, läder, choklad, lite parfymerade rosor samt en len och diskret ekighet. Munkänlsan är medelfylligt, torrt och saftigt med relativt bra bett i tanninerna. Bra längd på eftersmaken och här gör sig den relativt väl tilltagna syran sig påmind.

Vi går igång på det här, men luftning är ett måste! Mat eller eventuellt ost till är nog också ett måste, jag tyckte åtminstone att det blev lite väl tufft på egna ben. Med sina 101:- känns detta klart intressant och det lär väl inte dröja länge innan det letar sig in i det ordinarie sortimentet. Det vore kul att ställa upp det mot de Langhe Nebbiolo som som finns på bolaget i samma prisklass, tror att det hade stått sig bra.


PS. Ett gäng andra har smakat.

Inga kommentarer: