onsdag 25 mars 2009

In innehållsdeklarationen veritas

Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken har varit minst sagt hypad på sistone. Aftonbladet har tagit in Nilsson som en häxjägare på jakt efter producenterna som tillverkar den undermåliga maten vi så ofta stoppar i oss. Boken finns just nu att införskaffa på bokrean och är en av få böcker jag plöjt igenom den senaste året.

Boken avhandlar det mesta och de värsta av de tillsatser och genvägar som producenterna tar till för att tillverka produkter (eller mat om man vill kalla det för det) som tilltalar konsumenterna och samtidigt håller nere kostnaderna.

E-nummer avhandlas naturligtvis flitigt, men även saker som vaniljsmak gjord på kodynga, färgämnen för att imitera ränder från grillgallret på köttet, färskpressat som är ett år gammalt...ja listan kan göras lång. Känner mig lite som en frände till författaren efter att redan ha avhandlat Lejonet & Björnens halvabrikat (hörde förresten att de hade konkat) och glutamat.

Finare Vinare är knappast ensamma om att tro att den tryffelolja de häller på maten innehåller tryffel. Enligt Nillson saknar tryffel essensoljor och tryffelolja skulle därmed alltså vara en omöjlighet. Farbror kemist har istället varit framme. Inte heller den närmast avgudade balsamicovinägern (di Modena) får man ha i fred. Vinäger blandat med druvmust och karamellfärg. Vill man ha äkta vara ska man leta efter aceto balsamico tradizionale (som naturligtvis kostar skjortan).

I slutet av boken finns ett register med olika matvaror som och vad man bör tänka på när de inhandlas. Det finns även ett register som avhandlar alla E-ämnen. Tyvärr är allt i princip inriktat på vad som är osunt, rent fusk eller mest bara nasty. Det hade varit trevligt att få ett litet kapitel om vilka ämnen är "ofarliga" eller kan intas utan dåligt samvete utan att behöva lusläsa registret...men det kanske inte finns några, jag har inte läst registret.

Är den här boken något för alla? Nej! Om du är nöjd med den mat du stoppar i dig och inte vill våndas på stormarknaden när du ska välja varor till dig själv och barnen (med läsglasögonen i högsta hugg för att kunna läsa det finstilta), så skippa den här boken. Lägg hellre dina slantar på annat om du inte har råd med dyrare inköp, för det blir oundvikligen följden om man väljer att ta till sig Nilssons text. Själv gillade jag den här boken...tyvärr är det numera mycket svårare att äta till exempelt industribakat bröd och riktigt njuta av det. Det blir snarast med en lätt avsmak man stoppar i sig frukostmackan.

Jadajadajada, vad han babblar på. Var är vinet?! Lite kan jag bjuda på...
Jämförde två viner gjorda på Shiraz och Viogner, 2007 Treasures och 2006 Graham Becks the Joshua, båda tillfälliganyheter. Joshua drog det längsta strået med lite mer rustik känsla och var riktigt trevligt, medan Treasures kändes betydligt yngre i frukten och med en friskare syra. Lite enklare.

Vi har även hunnit med att dricka 2004 Porte du Roy en St Emilion som inhandlats i danskens land. Har tidigare varit positiv till den, men nu känns det som vi passerat bäst före. Vinet var fortfarande stramt men frukten stod inte längre upp mot tanninera. Lite tunn doft med animalisk touch.

2006 Zenato Ripassa stod sig bättre än sin franske granne till lammet. Kryddigt och mustigt med en dov doft med mycket lakrits. Värt en slant mer än andra ripasso, men vet inte om det är värt dubbelt upp mot exempelvis Monti Garbi.

3 kommentarer:

esping sa...

VoV!Njutning o industribakat bröd är omöjligt att förena. Fullständigt omöjligt. Jag håller inte riktigt med dig om att det måste kosta mer att äta rätt. Däremot tar det kanske lite mer tid och det kräver engagemang, framförallt medan du lär dig. Egentligen är det väl med mat (o vin)som med allt annat. Ska man göra något ordentligt så får man anstränga sig lite. Beträffande tryffelolja tror jag att det är (oliv)olja smaksatt med tryffel, precis som tryffelhonung är honung smaksatt med tryffel. M a o inget konstigt alls.

Vård o Vin sa...

Esping - Visst har du rätt. Ett större engagemang är väl en mer korrekt formulering. Man får m.a.o. bakat sitt eget bröd...och det blir säkert billigare (om nu inte tid är pengar dvs). Gällande tryffeloljan så hävdar alltså författaren att smakämnena inte är lösliga i olja och därmed skulle olja omöjligt kunna ta smak av tryffel. Honung däremot låter i så fall rimligt.

Anonym sa...

Intressant artikel i ämnet:

http://www.nytimes.com/2007/05/16/dining/16truf.html?_r=1&ref=dining