Foire aux vins

Nyss hemkommen från en veckas vistelse i krokarna runt den franska rivieran. Skulle inte gå så långt som att kalla det semester eftersom vädrets makter tyvärr inte stod på vår sida och med två ungar med typ "damp light", dåligt väder och dåligt med sysselsättning, så var det mer än en, två, fem, tio gånger som man längtade hem till rutiner och kompisar i vårt avlånga land.

De makter som i så fall stod på vår sida var kanske Dionysos och andra vingudar. Det visade sig nämligen att det lagom till vi kom ner var dags för supermarchéernas årliga vinsläpp av Bordeauxer. Något helt nytt för mig och det är kanske lite att överdriva att säga att vingudarna var på vår sida, men det måste sägas att det var en fröjd att gå där bland redan dignande vinhyllor och plötsligt ha ett nästan dubbelt så stort utbud tillhands. De olika kedjorna har sina släpp lite olika datum och vårt besök passade bra in på kedjan Auchan's släpp. Stod inte och hängde på låset, utan åkte dit på eftermiddagen för att kolla. Min erfarenhet av Bordeaux är i ärlighetens namn riktigt blygsam (har fått insett att jag aldrig ens druckit en riktigt fin bdx:are, eller ens blivit särskilt imponerad av någon), så det är mycket möjligt att jag gick misste om de värsta fynden...men det var hur som helst en fröjd att trava bland hyllorna utan all hets à la systembolagets primörsläpp. Rad upp och rad ner med Bordeuaxslott som till och med jag känner igen, och dessutom till priser som i alla fall snuddade till humana så var det inte utan att det vattnades i munnen. Några exempel (missade jag något riktigt fynd får ni säga till): Ch Pape Clement 99€, Ch Chasse-Spleen 17,25€, Ch Carbonnieux 20€, Ch Giscours 29,50€, Ch Talbot 29€, Ch Gruaud Larose 34,50€, Ch Calon Ségur 43€, Ch Lynch Bages 48€. Som sagt, bara för att nämna några. Alla var årgång 2007. 2006 Domaine de Chevalier gick lös på 32,50€.

För egen del var det som vanligt prislapp i kombination med flygvikt som satte gränsen. Stoppade i alla fall ner en flaska av vardera 2007 Ch Rauzan-Gassies (22,50€. Inser att en 2éme Cru med den prislappen inte kan vara någon värsting, men vara bara tvungen att prova), 2007 Sarget de Gruaud Larose (12€), 2007 Ch La Tour Carnet (18,75€), samt en bubblare i form av 2007 Côte-Rôtie av Vernay (?) för 25€. PAssade även på att köpa lite sött i form av 2006 Ch Guiraud (33€, Sauternes). Ska visst vara den nya ägarens första årgång. Vet inte om det ska ses som något positivt dock. 2005:an står nämligen med i boken 1001 wines you must try before you die. Några kommentarer eller drickfönster?

Har annars (återigen) mest druckit lite enklare viner under vistelsen. Det är lätt att falla för de Côtes du Rhône som finns för bara 5-7€ som är riktigt trevliga. Hade med mig en flaska av bloggsveriges ju nu mest hypade vin, Cuvée du Vaticans CdR Villages för att se hur det stod sig. Tyvärr var det lite rörligt precis när den dracks, så det blev utan vare sig djupare analys eller anteckningar, men mitt enda minne var en klar besvikelse i kombination med en doft av det jag fick inhalera när jag sövdes som liten (öronbarn). Eter? Då var jag betydligt mer förtjust i M Chapoutier CdR för 6€. Ska försöka ge vaticanen en y chans till helgen. Vi drack även en flaska från ett av de oändliga antalet Bordeauxslott som man aldrig hört talas om. I det här fallet 2001 Château Merville från St-Estèphe (8€). Det är otroligt trevligt att hitta drickfärdiga Bordeauxer i affären och dessutom till ett bra pris. Såvitt jag kan läsa mig till på nätet gjort på Cabernet Sauvignon och Merlot. Cabernet kunde man lätt hitta med sina vinbär tillsammans med en fin mognad i kombination med källare. Ett bra balanserat vin och ablsout drickmoget nu, något glest kanske. Brukar inte sätta poäng, men skulle nog hamna runt 87.

Har tidigare berättat om vinkällaren i mina föräldrars hus i Frankrike. Mr Tate som bodde där tidigare lämnade kvar cirka 50 flaskor. Det mesta är ren skit och alldeles för gammalt och man borde nästan hänga en skylt med texten for educational purposes only ovanför. En del trevligt finns också, som till exempel en 2000 Ch la Tour Carnet, lite andra bordeauxer och några riojor, men jag hade inte ritkigt hjärta att lura av farsgubben detta, utan tipsade om vilka som skulle kunna passa. Var även vänlig nog att inte försöka lura på honom den flaska 1985 Black Tower jag hittade. Undrar om det finns något samlarvärde i en sådan, för det lär ju inte finnas så många kvar av den årgången ;). Vi provade några gamla australiensare, från 1996 och 2000 och det är bara att konstatera att billiga aussies inte åldras med värdighet. Det hade inte heller 1997 Jacob's Creek Chardonnay/Semillion gjort. Färgen var fantastikt inbjudande med riktig bärnsten och inte heller doften var så illa. Väldigt söt förvisso, men samtidigt oväntat frisk. Smaken var dock riktigt illa, närmast vinäger och stendött efter några sekunder i munnen. men, friskt vågat hälften vunnet. Vem vet, det kanske finns en guldklimp där någonstans trots allt ;)