tisdag 20 april 2010

Lektion 6 - Syrah/Shiraz

Mycoplasma pneumoniae, så trodde jag att min "baneman" hette. "Ville" nog gärna att det skulle vara en bakterie som orsakat min pneumoni och min nu drygt 5 veckor långa hosta. Inte helt typiskt förlopp kanske, och allt lutar åt att det istället varit någon typ av extremt seglivat virus...och ska jag vara krass så har jag ju egentligen inte blivit bättre trots två antibiotiakkurer. Expektoratet (upphostningarna) är inte längre lika missfärgat och näsan inte lika täppt. Märkte dock under lektionen att näsan verkligen inte är i närheten av vad den brukar vara.

Har insett att jag nog får ta lektionerna om vinframställning över ett bräde framöver och tills dess koncentrera mig på de olika druvorna:

Syrah eller Shiraz, gamla eller nya världen. Sällan är det så lätt att ana vilken huvudtyp av vin man finner i flaskan som när det gäller Syrah/Shiraz. Står det Syrah på flaskan har producenten satsat på ett vin med karaktär av gamla världen (läs Rhône) och står det istället Shiraz så är det nya världen som är förebild (och då kanske framför allt Penfold's flaggskepp Grange).

Man har länge tvistat om druvans ursprung (härefter Syrah). Är den uppkalla efter den persiska staden Shiraz? Kom den från Egypten till Rhône via Sicilien? Eller härstammar den helt enkelt från Rhône? Teorierna har varit många, men det verkar som den sistnämnda stämmer. Bland annat Syrah's stora genetiska variation stödjer denna teori. DNA analyser tyder på att föräldrarna är den blå Dureza och Mondeuse Blanche. Mer säkert är dock att Syrah introducerades i Australien 1832 av skotten James Busby. I början gjorde man mest starvin och mousserande(!) viner på Syrah i Australien och ett tag fick man till och med statliga bidrag för att dra upp Shirazstockarna. Som tur var det vissa som inte nappade.

Syrahdruvan liknar Cabernet på så sätt att den har ett tjockt skal som borgar för tanninrika viner med mycket färg, den är inte särskilt känslig (undantaget coulure), den går att odla på ett flertal olika platser och är relativt lättodlad. Druvorna knoppas sent och mognar sent, så det är viktigt att det varken blir för mycket eller för lite hetta. Syrahviner har ofta en blåton som är motståndskraftig mot oxidation. Doften domineras i unga år av bränt gummi, rökta charkuterier, svartpeppar, tjära och björnbär. Med stigande ålder utveckals de istället mer åt Bordeauxhållet med peppar, öäder, tobak och choklad.

Vi får under kvällen prova sex viner. Fyra gjorda på Syrah/Shiraz, två från Rhône, ett från Australien och ett sydafrikanskt. Med i leken finns även ett vin gjort på Nebbiolo och ett på Sangiovese. Näsan är alltså fortfarande inte på topp, så jag struntar i noteringar. Det som var lite intressant var att vissa dofter funkade, typ peppar, rosor, choklad och chark. Vi provade vinerna blankt och jag hade rätt på nebbiolon, australiensaren och rhônevinerna. Däremot kunde jag inte skilja Sangiovesen från sydafrikanen, inte ens efter att jag visste svaret (Briolo vs Allesverloren). Enda noteringen jag fick ur mig om Allesverloren var pappkartong. Inte helt frisk i nosen alltså ;)

Inga kommentarer: