2001 Fontanafredda Barolo

Inget vin idag, då sambon jourar. Igår korkades dock ovanstående vin upp. Inköptes i april förra året, då jag var pappaledig och passade på att åka över till Danmark med S2. Åkte över för att köpa årgång 2003, som de hade extrapris på. 119 DKK. Väl där upptäckte jag dock att både 1999 och 2001 bara kostade 6 DKK mer. Slutade med att jag köpte tre 2001:or och 1999:a, eftersom jag hade mer koll på dessa årgångar än 2003. Den första av dessa flaskor korkades alltså upp igår. Det är alltså inte samma som den Serralunga som ligger systemets ordinarie sortiment, utan sannolikt en lite enklare variant. Var lite orolig att den Barolo redan skulle ha passerat bäst före, men så var inte fallet...

Det är alltid trevligt att korka upp en flaska Nebbiolo eftersom de mognar så snabbt i färgen. 2001 Fontafredda Barolo är inget undantag. Såväl färg som doft skvallrar om ett moget vin. Vi har initialt lite svårt att urskilja dofterna, men det första som vi lyckas identifiera är en inbjudande ton av salmiak och sötlakrits. Man anar även lite tjära och viol, men relativt diskret. Frukten finns där, men ligger lite inbakad utan att man urskiljer några speciella frukter. I munnen så gör sig fortfarande tanninerna påminda. Lite nejlika, som är mer påtagligt när man smakar än doftar. Efter hand som kvällen fortskrider dyker det upp alltmer toner av tobak och läder. Hygglig längd på eftersmaken. Syran är fortfarande närvarande och gör att vinet känns perfekt drickmoget idag. Ett ypperligt matvin! Bör nog inte ligga så värst mycket längre, så det är säkert högtid att ta upp även 1999:an ur källaren.

Kanske inte så mycket att skrykta med när man läser vad grabbarna uppe i Stockholm håller på med, men igår var det precis vad som behövdes efter en lång vecka på jobbet (90p)... och för 160 kronor ser jag det inte som något annat än ett riktigt bra köp!

Det är förresten påfallande ofta som texten på baksidan på flaskor inköpta i Danmark står på danska. Kan knappt påminna mig att jag läst på svenska på någon av systemets flaskor.

It's all downhill from here

Dr Milf är på besök och då vill man gärna gräva lite djupare i källaren. Lyckats faktiskt gräva så djupt att jag hittar två flaskor som jag trodde att jag druckit upp för länge sedan. 2002 Luigi Righetti Capitel de Roari var antingen en julklapp eller examenspresent från Ms föräldrar. Hur som helst legat i källaren ungefär sedan årskiftet 06/07. Fick två flaskor, den första dracks i oktober 2008. Flaska nummer två är 1999 Soria Barolo. Köpt i Danmark för 120 DKK sommaren 2008. Köpte då även några Fontanafredda Barolo 2001:or som druckits med välbehag. Trodde att även denna var från Fontanafredda, men så var det visst inte. Förstår faktiskt inte hur den lyckats undvika att korkas upp...

1999 Soria Barolo var inte bara oxiderad till färgen, utan även till smaken. Sur och ogin. Doftade hyggligt, men gick inte att dricka. Too bad...

2002 Luigi Righetti Capitel d'Roari var trevligare med sina lager av torkad frukt, framför allt russin, men även plommon. Lite ceder uppblandat med en skön pepprighet. Både smak och doft kändes ordentligt mogen, definitivt för mogen. Ingen vidare längd. Drygt medelfylligt. Milfen, som serveras flaskan blint, är först ute och vandrar i Rhône, men bestämmer sig sen för att all den torkade frukten nog snarare tillhör en amarone. Årgången hamnar på 2003, med gissning och det lägre prissegmentet av amarone på grund av den blygsamma fylligheten. Bara till att lyfta på hatten. 2002 var en riktigt dålig årgång och den uteblivna fylligheten får väl i alla fall delvis skyllas på det. Capitel de' Roari får väl räknas till bugdetamarone, men jag brukar tycka den är riktigt fin. 84p

Till efterrätten korkade vi upp en flaska 2010 Bricco Quaglia. Moscato d'Asti från La spinetta som lanserades i maj. Vår lokale vinskribent haussade det och vips så var det slut på hyllorna här. Nu hade en ny laddning kommit in och om man, som jag, har en svaghet för söta viner kändes det givet att prova. Vi häller upp det svagt, svag gräna vinet som pärlar sig med en fin mousse. Ur glasen sprider sig en blommig doft med massor av fläder och lychee. Eftersmaken är lång och frisk. Gott, men jag tror att jag uppskattat det ännu mer om alkoholhalten hade varit lite högre än de blygsamma 4,5% som det presterar. Rekommenderades till jordgubbar och det kan jag tänka är en riktigt bra kombination.

Summa sumarum två flaskor som passerat zenit och en flaska som inte riktigt nådde ända fram...

Vår!

Idag kom våren hit på riktigt allvar kändes det som. Rena maj-vädret här i mina trakter. Även i källaren gör vårens intrång sig påmind. Har haft en relativt jämn temperatur bland mina viner med en temp runt 13-13,5 under vinterhalvåret. Visst har tempen ibland varit nere runt 10 och någon enstaka gång uppe över 14. Nu ligger den relativt konstant runt 14,5-15.

Jag och sonen passade på att ta oss ner och över till grannlandet på "Barolo-run". Hade sett att Super Brugsen hade tilbud på Fontanafredda Barolo. 119 DKK, jämfört med 221 SEK på systemet. Dock ser etiketten inte likadan ut, så jag blir lite osäker på om det är samma vin. Har inte sett någon vingårdsbeteckning på etiketten (inte kollat noga heller). Hur som så stod det ingen årgång i annonsen och jag var lite rädd att det skulle visa sig vara 2002:or. Det var 2003:or. När jag kollade runt lite såg jag dock att de även hade årgång 2001 och 1999. De kostade dock lite mer...6 DKK mer ;) Köpte tre 2001:or och en 1999:a. Hade även tänkt kolla in en vinhandel i Helsingör på vägen hem, men tyvärr drog vår lilla tur ut på tiden och vi var tvungna att ta oss till hemlandet för att hämta syrran på dagis. Köpte två flaskor 2005 Stonehedge Chardonnay. Finns visst även i systemets beställningssortiment för 84:- (årgång 2003). Kostade 60 DKK, så det är ingen större skillnad. Har druckit en tidigare årgång och var då väldigt nöjd. Vi öppnade en flaska idag till den grillade laxen och även om vinet var gott så var minnet av förra flaskan bättre. Sist hade det betydligt mer karaktär av fatlagrad chardonnay med lite smörig knäckighet. Nu var det mer en uns av den varan. Ska strax gå och göra en djupare analys :)

Imorgon blir det nog en lång promenad längs med vattnet. Vi får se om man stöter ihop med några sjuksystrar från jobbet. De har verkligen tajmat strejken bra med tanke på vädret. Sambon var tvungen att åka till grannsjukhuset idag för att jobba eftersom akuten här endast tar emot livshotande åkommor. Det ska bli spännande att se hur (och ffa när) det här slutar. Är lite tudelad. Visst tycker jag att syrrorna ska ha bättre betalt, samtidigt som jag förstå att Sveriges kommuner och landsting (SKL) kämpar emot. Det är så många som har syrrornas löner som måttstock och också kommer kräva mer betalt om syrrorna får det. Det är en hel del kosing som står på spel. Sen måste jag återigen fråga vad vi har för avtal som läkare egentligen!?! Syrrorna kräver 22 500 med hänvisning till att de läst en 3-årig universitetsutbildning. Samtidigt har AT-läkarna 23 500 som minimilön och har då läst en utbildning på 5½ år, dvs nästan dubbelt så lång tid! Det är inte sällan jag skäms när jag talar om vad jag har för lön...

Vi samlar ihop oss lite...

Precis som nyhetsuppläsarna här ska jag försöka samla ihop mig lite. Började skriva detta inlägg 27:e feb, men kom aldirg till skott.

Jour, bihåleinflammation och havererad mage...så stavas vår vardag just nu. Har ytterligare en liten godsak just nu, men det är lite för otrevlig för att blogga om (så ni som ev. känner mig slipper titta snett på mig). Kan bara konstatera att alkohol faktiskt funkar förvånansvärt bra som smärtstillande när man har lite mer ont på riktigt.

Vi försöker dränka våra sorger och besvär i vin, men är dåliga på att ta anteckningar. (och nej, så himla synd är det inte om oss).

Den gångn helgen har Dr Milf varit på besök med familj. Milf:en var en av de som introducerade mig till vin på lite mer allvar, så det är klart att man funderar lite extra innan man går ner i källaren...

2006 Produttori del Barbaresco. En kassiker i svenska bloggkretsar vid det här laget. Har fortfarande aldrig tänt på alla cylindrar när jag druckit det och inte heller denna gången. Relativt ljus färg med dragning åt tegel. Vinet är lite i kallaste laget initialt och den blygsamma doften skylls på det. Efterhand som timmarna går och temperaturen stiger händer det dock inte så värst mycket mer. Vi hittar lite ceder, viol och cassis. I munnen bjuds vi på ett bra hugg i tanninerna.

2001 Barolo Fontanafredda. Sista flaskan av tre inköpt hos danskarna på andra sidan sundet för 125 DKK. Ställdes mot ovanstående vin och vi var båda överens om att det hör drog det längsta strået. Klart mer framträdande tegel. Lite våt källardoft initialt som sedermera ersätts av ceder, viol, lakrits, timjan och en parfymerad rosendoft. Den högre åldern märks tydligt även i munnen med sin rundare munkänsla. Ska inte ligga längre.

2003 Finca el Puig. Även detta sista flaskan. Liksom sist, bjuds vi på ett moget vin med stor dos av torkad frukt, framför allt katrinplommon. Mycket mörka bär. Undervegetation och vått ylle blandar sig med örter och lite elidga toner (15%). Mogen munkänsla, men fortsatt relativt strävt. Tror inte heller detta hade passat oss bättre om det fått ligga längre. Det här är gott! Milfen gissar på en sydfransk Carignan-blanding.

1999 Mater Matuta. Mig veterligen den första gången jag dricker vin från Lazio. Gjort på 85% Syrah och 15% Petit Verdot. En av de olika flaskorna jag fick av min far när jag fyllde år. Det här vinet har passerat zenit och initialt är det oerhört svårt att komma förbi doften av champinjoner. Till slut hittar vi en rund doft som skvallrar om lite tid på ekfat. Även lite salami, rök och jord. lite söt, rund och övermogen smak med viss kvarvarande strävhet. Ingen höjdare, men kul udda fågel.

2004 Tamellini Vigna Marogne Recioto di Soave. Ska detta bli det godaste söta jag druckit för fjärde året i rad? Mycket talar för det. Precis som alla gånger förut bjuds vi på ordentligt med mango och aprikoser. Fantsatisk bränstensfärg och ett oändligt långt avslut. Var lite orolig att även detta vin skulle börja tappa, men icke. Jag älskar verligen det här. Två flaskor kvar nu... Får kanske ge mig på någon gammal Moulin Touchais bara för att få lite utmaning.

2009 Wishbone har också slunkit ner. Pinot Noir från Nya Zealand. Slunkit ner och slunkit ner. 2/3 åkte ut i vasken. Läste om ett nytt Pinot Noirvin som skulle kosta runt hundralappen och var ungt med bra lagringspotential. Har inte så mycket Pinot i källaren, så det vore trevligt att att ha ett ingångsvin att lagra. Kommer inte ihåg vad vinet jag läste om hette (eller var jag läste det), men jag är rätt övertygad om att det inte var Wishbone... Wish for something else.