Hade en diskussion med en av överlökarna på urologen idag angående långa arbetsdagar. Han berättade att han inte ätit middag hemma en vardag på flera år. Nu var visserligen barnen stora, men det låter ju helt förskräckligt. Nu meddelades det igår att man ska utöka antalet platser på läkarutbildningen med över 100 stycken, men frågan är hur långt man kommer på det? Det täcker fortfarande inte det behovet som finns, men det jag funderar på är om man beräknat behovet utifrån hur mycket dagens läkare jobbar. Jag tror att min generation och de som kommer efter har en helt annan inställnig till arbetstider och i högre utsträckning kommer prioritera familjen. Jag är själv läkarbarn och så länge jag kan minnas har min far jobbat minst sex dagar i veckan...och så vill inte jag ha det. Tyvärr så är det inte sällan som man hör nedlåtande kommentarer från (framför allt manlinga) äldre kollegor om de som gått ner i tjänst för att få lite tid med barnen.
Det ska bli intressant att se om det dyker upp nya beräkningar framöver där man tagit hänsyn till detta. Läkaryrket är inte längre det kall som det var vid förra sekelskiftet...nu är det annat som kallar.
Jag hade också skämts om jag tillhört det politiska styret
5 minuter sedan
2 kommentarer:
Det är bara att stå på sig - jag skulle aldrig vilja vara utan mina två långa perioder av pappaledighet och det känns självklart att både jag och min fru arbetar deltid och delar på hämtningar och lämningar. Det gör så gott som alla yngre kollegor som har barn på min klinik. Det går absolut att kombinera familj och karriär; det är väl en av fördelarna med att vara landstingsslav och ha ganska osexig karriärsstege. Problemet är när det tredje benet forskning kommer in... ;-)
Visst får man stå på sig. Vi har också gått ner i tjänst båda för att få lite qt med barnen, men man blir så trött när man möts med ett "Äh, säg inte att du också är en sån" (som vill vara pappaledig) av manliga överläkare. Men, det känns sunt att attityden är helt annorlunda bland de yngre kollegorna...
men jag kan tänka mig att forskning ställer till det. Får man fråga vilket område du är verksam inom? (Jag behöver inte publicera kommentaren om du inte vill)
Skicka en kommentar