onsdag 30 september 2009

2002 Domaine Brenot Le Clos Genet, Santenay Blanc


Är numera slav på kolonlab och spenderar förmiddagarna med att röntga tjocktarmar efter att ha fyllt de med kontrast och luft. Inte särskilt glamoröst, men inte heller så illa som det låter. Har nu lärt mig hur jag ska få de bästa bilderna på friprojicerade tarmar. Jag tittar på skärmen och ser vilket håll jag tycker att patienten borde vända sig och sen ber jag denna vända sig åt motsatta håll. Slår aldrig fel, fungerar klockrent. :) Röntgen är annars lite som att prova vin. Saker kan vara väldigt svåra att se (lukta/smaka), men när någon väl påpekat de är det plötsligt väldigt tydligt. Nåja, nog om detta...

Det är något lite uppfriskande med ett vin som man inte vet riktigt hur man ska rubricera. Inget systembolag eller andra bloggar att vända blickarna åt för hjälp. Helgens vin privatimporterades av Gylfen efter att han fallit pladask för det på en restaurang i huvudstaden (möjligen operakällaren). Är inte särskilt bevandrad i vita Bourgogne, förutom några enstaka Chablis:er, så efter Gylfens haussande är det med hög förväntan vi korkar upp vinet. De blir inte direkt mindre av att Johan Magnusson i sin bok så bygger du din vinkällare ger 2002 bästa betyget av alla vita bourgogner under åren 1840-2005, 19/20! Parker är lite mer återhållsam med 92, medan winespectator vräker på med 95. 230 pickadoller gick det förresten lös på per flaska om man privatimporterade. Vet inte vilken svensk importör det var som tog in det till restaurangsortimentet.

2002 Le Clos Genet bjöd hur som helst på en något svag färg av gult och grönt. Trodde att färgen skulle ha hunnit dra den mer åt det gula. Doften är frisk, utan närvaro av ek. Lite flinta anar jag också. Vi finner även en kryddig bi-ton som ingen av oss lyckas sätta fingret på. I munnen möts man av en torrt och friskt vin med en bra mineralton. Inte mycket citrus att tala om och eken lyser som sagt med sin frånvaro. Eftersmaken har bra längd, om än något tunn. Detta är ett väldigt, väldigt gott vin men som så många gånger förr har jag svårt att tända på alla cylindrar på vita, torra viner. Det är liksom inte lika komplicerat som ett bra rött eller för den delen sött, tror att det är därför jag inte riktigt faller dit.

Helgen bjöd förresten även på Tenuta dell' Ornellaia's Le Volte anno 2007. Tog inga anteckningar, men det här var en riktigt trevlig bekantskap. Möjligen fortfarande något ungt, men definitivt njutbart redan nu. Inköpt i Toscana för 15€. Kostar visst 149 på systemet, så det var nog mest en extra vikt att släpa på...men en trevlig bekantskap.

PS. Förhoppningsvis händer det snart lite nya saker här på bloggen. Är bara beroende av en vän som ibland har tummen långt upp på ställen där de inte hör hemma ;)

söndag 20 september 2009

Foire aux vins

Nyss hemkommen från en veckas vistelse i krokarna runt den franska rivieran. Skulle inte gå så långt som att kalla det semester eftersom vädrets makter tyvärr inte stod på vår sida och med två ungar med typ "damp light", dåligt väder och dåligt med sysselsättning, så var det mer än en, två, fem, tio gånger som man längtade hem till rutiner och kompisar i vårt avlånga land.

De makter som i så fall stod på vår sida var kanske Dionysos och andra vingudar. Det visade sig nämligen att det lagom till vi kom ner var dags för supermarchéernas årliga vinsläpp av Bordeauxer. Något helt nytt för mig och det är kanske lite att överdriva att säga att vingudarna var på vår sida, men det måste sägas att det var en fröjd att gå där bland redan dignande vinhyllor och plötsligt ha ett nästan dubbelt så stort utbud tillhands. De olika kedjorna har sina släpp lite olika datum och vårt besök passade bra in på kedjan Auchan's släpp. Stod inte och hängde på låset, utan åkte dit på eftermiddagen för att kolla. Min erfarenhet av Bordeaux är i ärlighetens namn riktigt blygsam (har fått insett att jag aldrig ens druckit en riktigt fin bdx:are, eller ens blivit särskilt imponerad av någon), så det är mycket möjligt att jag gick misste om de värsta fynden...men det var hur som helst en fröjd att trava bland hyllorna utan all hets à la systembolagets primörsläpp. Rad upp och rad ner med Bordeuaxslott som till och med jag känner igen, och dessutom till priser som i alla fall snuddade till humana så var det inte utan att det vattnades i munnen. Några exempel (missade jag något riktigt fynd får ni säga till): Ch Pape Clement 99€, Ch Chasse-Spleen 17,25€, Ch Carbonnieux 20€, Ch Giscours 29,50€, Ch Talbot 29€, Ch Gruaud Larose 34,50€, Ch Calon Ségur 43€, Ch Lynch Bages 48€. Som sagt, bara för att nämna några. Alla var årgång 2007. 2006 Domaine de Chevalier gick lös på 32,50€.

För egen del var det som vanligt prislapp i kombination med flygvikt som satte gränsen. Stoppade i alla fall ner en flaska av vardera 2007 Ch Rauzan-Gassies (22,50€. Inser att en 2éme Cru med den prislappen inte kan vara någon värsting, men vara bara tvungen att prova), 2007 Sarget de Gruaud Larose (12€), 2007 Ch La Tour Carnet (18,75€), samt en bubblare i form av 2007 Côte-Rôtie av Vernay (?) för 25€. PAssade även på att köpa lite sött i form av 2006 Ch Guiraud (33€, Sauternes). Ska visst vara den nya ägarens första årgång. Vet inte om det ska ses som något positivt dock. 2005:an står nämligen med i boken 1001 wines you must try before you die. Några kommentarer eller drickfönster?

Har annars (återigen) mest druckit lite enklare viner under vistelsen. Det är lätt att falla för de Côtes du Rhône som finns för bara 5-7€ som är riktigt trevliga. Hade med mig en flaska av bloggsveriges ju nu mest hypade vin, Cuvée du Vaticans CdR Villages för att se hur det stod sig. Tyvärr var det lite rörligt precis när den dracks, så det blev utan vare sig djupare analys eller anteckningar, men mitt enda minne var en klar besvikelse i kombination med en doft av det jag fick inhalera när jag sövdes som liten (öronbarn). Eter? Då var jag betydligt mer förtjust i M Chapoutier CdR för 6€. Ska försöka ge vaticanen en y chans till helgen. Vi drack även en flaska från ett av de oändliga antalet Bordeauxslott som man aldrig hört talas om. I det här fallet 2001 Château Merville från St-Estèphe (8€). Det är otroligt trevligt att hitta drickfärdiga Bordeauxer i affären och dessutom till ett bra pris. Såvitt jag kan läsa mig till på nätet gjort på Cabernet Sauvignon och Merlot. Cabernet kunde man lätt hitta med sina vinbär tillsammans med en fin mognad i kombination med källare. Ett bra balanserat vin och ablsout drickmoget nu, något glest kanske. Brukar inte sätta poäng, men skulle nog hamna runt 87.

Har tidigare berättat om vinkällaren i mina föräldrars hus i Frankrike. Mr Tate som bodde där tidigare lämnade kvar cirka 50 flaskor. Det mesta är ren skit och alldeles för gammalt och man borde nästan hänga en skylt med texten for educational purposes only ovanför. En del trevligt finns också, som till exempel en 2000 Ch la Tour Carnet, lite andra bordeauxer och några riojor, men jag hade inte ritkigt hjärta att lura av farsgubben detta, utan tipsade om vilka som skulle kunna passa. Var även vänlig nog att inte försöka lura på honom den flaska 1985 Black Tower jag hittade. Undrar om det finns något samlarvärde i en sådan, för det lär ju inte finnas så många kvar av den årgången ;). Vi provade några gamla australiensare, från 1996 och 2000 och det är bara att konstatera att billiga aussies inte åldras med värdighet. Det hade inte heller 1997 Jacob's Creek Chardonnay/Semillion gjort. Färgen var fantastikt inbjudande med riktig bärnsten och inte heller doften var så illa. Väldigt söt förvisso, men samtidigt oväntat frisk. Smaken var dock riktigt illa, närmast vinäger och stendött efter några sekunder i munnen. men, friskt vågat hälften vunnet. Vem vet, det kanske finns en guldklimp där någonstans trots allt ;)

fredag 4 september 2009

På vinfronten intet nytt...

Dåligt med vin just nu. Har helt enkelt inte varit tillfälle. Sambon är på klinikfest och själv ska jag imorgon till Östergötland på kräftskiva, med kräftor fångade av min gamla kursares i dennes privata kräftdam :)

Låg sannolikhet för vin även kommande helg alltså.

En vecka kvar på vårdcentralen. Håller som bäst på att avveckla mig innan det är dags att börja på röntgen. 2000 kronor ska in till socialstyrelsen, sen får jag förhoppningsvis min legitimation om några veckor. Sju års studier och allmäntjänstgöring är äntligen slut. Ska se om jag inte kan hitta ett bra vin att fira med när vi åker till Frankrike nästa vecka. Ska bli riktigt trevligt att förlänga sommaren med nio dagar en La France.

På vårdcentralen handlar det annars mest om svininfluensan. Våra stackars syrror sitter som papegojor och svara på allehanda frågor som de sällan kan ge något konkret svar på. När börjar man vaccinera, hur ska man prioritera, är det farligt att vaccinera sig, kan man komma och ta blodprov om man tror att man haft flunsan för att slippa ta vaccin blablabla? När det diskuteras i fikarummet inser man hur mycket den här pandemin tillsammans med vaccinationsprogrammet kommer kosta samhället. Pensionerade sjuksystrar ska anställas, vacciner och kringutrustning ska transoprteras och förvaras med mera, med mera. För att inte tala om en så tillsynes enkel sak som att hitta en lokal. Den ska vara tillräckligt stor för att ta emot alla samtidigt som den ska kunna ventileras tillräckligt. En läkare måste vara närvarande för att ta hand om någon som eventuellt reagerar på vaccinet. Parkeringsplatserna måste räcka, alternativt måste man bussa folk...till det kommer dessutom alla frånvarodagar som kommer genereras när influensan slår till på allvar. Det ska bli intressant att se vad notan för nationen kommer att hamna på. Hur tänker förresten du göra när detär dags för vaccinering? Svara på enkäten till höger...själv lutar jag nog åt att låta bli.

Har förresten sällat mig till skaran som inhandlat Cuvée du Vatican Côtes du Rhône Villages. Tycker att det på allt fler ställen dyker upp inlägg och artiklar om vinbloggarnas effekt som opinionsbildare och inspirationskälla. Det är naturligtvis omöjligt att sätta några siffror på och säga exakt vilken effekt de mest lästa bloggarna har på folks val av vininköp, men för ett mindre företag som Bristly så måste det vara märkbart när exempelvis Frankofilen drar släggan i stora fyndklockan. Undrar om det finns några flaskor kvar, är lite sugen på att försöka få tag i en låda till...

Nu ska jag och barnen se på Aristocats!