Prov avlagt

Så, nu var druvkursen avslutad. Hann ju naturligtvis inte läsa sådär jättemycket innan och hann faktiskt jobba upp en del ångest. Även i "provsalen" var det sådär lite tyst och tryckt stämning... minnena som student poppade genast upp. Inget man saknade direkt.

Vi började med det skriftliga provet, vilket faktiskt inte var sådär jättelätt. En fråga hade de formulerat så jag inte ens förstod vad de fråga efter (kommer inte ihåg själva frågan). Frågorna avhandlade bland annat fördelar med maskinell skörd, vilka taktila förnimmelser man kan få av ett vin i munnen (ej smaker) och den viktigaste principiella skillnade mellan pressning av ett vitt och rött vin. Har ännu inte fått svar, men tror att man ska ha typ10 av 15 och det bör jag ha klarat.

Över då till blindprovningen. Utan att gå händelserna alltför mycket i förväg så kunde man redan vid den visuella inspektionen komma ganska långt.

Vitt 1 var nämligen mycket blekare än övriga viner, vilket förde tankarna mot Sauvignon Blanc. Stoppade man sedan näsan i glaset fann man mycket riktigt ordentligt med framför allt fläder, men även svarta vinbärsblad. Även smaken dominerades av fläder. Syrligt. 83p och Stoneleigh Sauvignon Blanc.

Vitt 2 drog något mer åt gult. Doften kändes inte särskilt ekig, utan mer åt mineral. Lite citrus. I munnen kändes vinet ganska runt och int e alls med samma påtaliga syra. Detta i kombination med noteringarna från vitt 3 gav Chardonnay. 82p och Bonterra Chardonnay. Ännu en gång går jag alltså bet på eken. Vet inte om jag kan skylla på tidigare förkylningar, för det brukar i alla fall sällan vara några problem att plocka ut när det gäller röda viner.

Vitt 3 hade ungefär samma färg som 2. Doften skvallrade om päron med lite söt ton. Påtagligt mycket syrligare än 2:an. Sammantaget en riesling, 83p. Facit: GB Riesling Sauvage.

Rött 1's färg svallrade också om dess druva. Tät, med en lite blålia kant. En doft med ganksa lite bär och i så fall mörka dito. I munnen är vinet medelfylligt med viss strävhet. Ganska gott och nästan med lite touch av Pinot. 83 p och tveklöst en Syrah. Gissar på snäppet under en Crozes-Hermitage. Facit: Delas Les Launes Crozes-Hermitage. Lustigt, drack det för två veckor sedan och då luktade det extremt mycket medwurst, och idag endast lite chark. Trodde nog att jag skulle uppskatta det mer.

Rött 2 har tycligt öjusare toner än de två andra och såväl doft och smak känns typsikt pinot med bland annat mycket hallon. Ok, men inget att höja ögonbrynen för, 82p (83p sist). Facit: Couvent des Jacobins.

Rött 3 hade också en mörk färg. Doften avslöjade svarta vinbär och efter ett tag även ceder. Den gröna tonen förde tankarna mot Chile. Relativt syrlig smak. Ok längd, men inte särskilt gott. 81p. Facit: Palandri Estate Cabernet Sauvignon.

Full pott på den delen. Kändes trots allt ganska lätt. Det var några som missade på Syrah och Cabernet, vilket ju kan vara lurigt. Ni får ursökta att jag int elänkar till vinerna till systemet, men landstinget har spärrat systmets hemsida då den klassificeras som alkoholrelaterad (nähä!). Lustigt nog så är även Mise en bouteille's blogg också spärrad som enda vinblogg jag hittat hittills. :)

Efter regn kommer solsken...

...nåt måste ju bara komma snart. Haparanda 26°C och vi stoltserar med 9,5°. Bitter? Ja!

Måste säga att Spotify är en fantastisk sak. Middag hos oss häromveckan och ortopeden, som bilivt utsedd till musikansvarig, behövde lite tips till festen med 80-talsfesten. Bara att navigera sig fram bland hur mycket godbitar som helst. Lite läskigt bara att inse hur mänga av de låtar man fortfarande tycker är riktigt bra som gjordes på 80-talet. Man borjar bli gammal...

Nåväl, helgen bjöd på lite blandade upplevelser. Lämnade barnen hos föräldrarna på fredagen och åkte till Malmö för lite bowling och shuffle board (hysteriskt kul båda två). Lördagen följdes sedan upp av middag hos föräldrarna, där vi till oxfilén valde att korka uppen flaska 2001 Zenato Amarone della Valpolicella Classico. De årgångar som finns på systemet nu tingar ett rätt bra pris och 2001 var en riktigt trevlig årgång, så jag vågar knappt fundera på vad den gått lös på (födelsedagspresent). Tog inga anteckningar, men den bjld på en stor mognad både gällande färg och doft. Stor doft av russin, fikon och fat. Lite choklad. Den höga alkoholen (15%?) slog tyvärr igenom och gav ett eldigt intryck. Även i munnen var vinet lite väl eldigt, men samtidigt med en trevlig mognad med romrussin i frontlinjen. Med tanke på alkoholhettan tror jag inte att det skulle ha haft något ytterligare att vinna på att ligga. 88p.

Till kvällen grill provade vi 2007 d'Arenberg The Footbolt Shiraz. Testade ju nyligen 2005:an och nu var det alltså dags för 2007:an och samtidigt rök oskulden gällande systemets e-beställning. Fungerade förresten hur bra som helst att beställa, tog cirka 5 dagar att få sina varor. 2007 the Footbolt har en tät, blålila färg. Doften fyller direkt rummet när vi dekanterar den. Björnbär, fat och lite svarta vinbär. Lite läder. I munnen känns vinet betydligt strävare än 2005:an gjorde och detta i kombination med rikligt med frukt borgar för en lovande utveckling. Gott redan idag, men blir nog ännu bättre om det får vila några år. Lite eldigt om man ska klaga på något (14,5%). Utmärkt grillvin! 85p.pH 3,38.

Detta följde vi upp med ytterligare en d'Arenberg:are. Nämligen deras söta vita vin. 2008 The Noble Prankster. Titeln är vald då man anser att vinmakare Osborn har gått utanför ramarna och istället för att göra ett vin på Riesling och Semillon gjort det på Chardonnay och Semillon. Vinet har en härlig gyllengul färg, och för mig är det ofta färgen tillsammans mest eftersmaken som gör det lite extra härligt att dricka söta viner. Doften är stor med lager av kanderade citrusfrukter, honung och lite ananas. Munnen fylls av citrus och exotisk frukt. Lång härlig eftersmak och de 147,5g/l restsocker vägs upp av en ordentlig syra så att vinet inte känns jolmigt. Riktigt trevligt! 88p. pH 3,62.

Generalrepetition

Om två veckor är det dags för druvkursens slutprov och igår hade vi en liten sista genomgång av druvorna och blindprovning. Dubble vinprovningar till och med. Först en gemensam provning där vi alltså testade de sex olika druvorna blint och resonerades oss fram till vilka viner det var...

Men först en kort repetition av druvorna:

Sauvignon Blanc: Ofta blekt gul, halmfärgad till färgen. Doften är aromatisk med svarta vinbärsblad som främsta karakteristiska, men även krusbär, kattpiss och gräs. Sällan ekad. Syran är ofta hög.

Riesling: Relativt mättad gul färg, ofta något grön. Diften är relativt aromatisk, men päron i frontlinjen. Inte sällan en ganska söt doft, ibland även med inslag av petroleum. Man talar om två varianter beoende på klimatet, där man i kalla klimat ofta får viner med tydlig pärontoner och en sötma. Varmare klimat ger lägre sötma och ofta petroleum (vet inte om denna generalisering är helt gångbar). Syran är hög till mycket hög.

Chardonnay: Har ofta en mättad gul till gyllengul färg. Inte lika aromatisk. Doftspektrat kan variera från äpplen, ananas, honung och smör. Ofta tydliga aromer från ek. Syran är ofta måttlig. Ofta ekad.

Pinot Noir: Ljus färg, med en kryddig doft. Om man hittar bär är det ofta hallon/jordgubb. Syran är ofta hög och tanninerna snälla. Vinerna blir ofta lätta till medelfylliga.

Cabernet Sauvignon: Mörk färg, ibland nästan svart/röd. Doft av framför allt svarta vinbär, cassis och ibland stall, ceder/blyertspenna. Smaken är fyllig med rejäla tanniner och medelhög syra.

Syrah/Shiraz: Mörk ärg, som ung ofta med inslag av lila. Doften är kryddig med charkuterier/rökt kött och mörka bär. Ofta är börigheten mer påtaglig i viner från nya världen, medan charken mer gör sig påmind bland gamla världens viner. Ibland med en stjälkighet. Smaken är fyllig med ordentliga tanniner och medelhög syra.

Dags då för provning:

Vin 1 är blekgult med dragning åt halm. Doften är aromatisk med en omisskännlig ton av svarta vinbärsblad. Även smaken präglas av svarta vinbär. Torrt. Tveklöst en Sauvignon Blanc. 82p. Facit: 2009 Neetlingshof Sauvignon Blanc.

Vin 2 har en gulare, mer mättad ton. Doften är relativt liten med lite ek och mineral. I munnen är syran lägre och smaken fetare med en tydlig ekton. Eftersmaken riktigt ok. 83p och alltså dagens Chardonnay. Facit: 2009 Lindeman's Bin 65.

Vin 3 har inte heller en särskilt stor doft. Päron och nästan lite sötma. Lite pappakrtong. I munnen har vinet en viss sötma, men med en bra syra som väger upp. Lite spritsig. 85 och Riesling. Facit: 2008 Schloss Vollrads Riesling Trocken.

Vin 4 har en ljus färg som genast skvalrar om druvsort. Detta bekräftas av doften som känns väldigt "pinot:ig". Kryddig med en ton av kaffe. I munnen känns vinet runt med en lite bränd underton och en hög syra. Eftersmaken känns ganska sur. Inte ett vin i min smak, men de andra deltagrna uppskattar det. 81-82p. 2008 Stoneleigh Pinot Noir.

Vin 5 har en mörk, blålila ton. Doften är syrlig med rök, peppar, kryddor och björnbär. Kanske lite grönt. I Munnen känns vinet strävt och fylligt med bränd, ekad ton. Otvetydligt Shiraz. 83p Facit 2007 Penfold's Thomas Hyland. Trodde faktiskt jag skulle uppskatta det vinet mer.

Vin 6 doftar av ek och en diskret stallighet (men inte några tydliga svarta vinbär). I Munnen är vinet sträv med en ok syra. Smak av ek och slånbär. 83p. Facit 2005 Torres Gran Cornas. Liten miss av ordföranden att välja ett vin som innehöll 15% Tempranillo.

Till slut ganska enkelt, även om det initialt var lite svårt att vara helt säker på vin 5 och 6. Vi gick sedan över och provade 6 nya viner. Skrev inga notiser, men fick skämmas och hade enormt svårt att skilja mellan GB Sauvage Riesling och Bonterra Chardonnay (rookie, jag vet...men sluta nu inte läsa bloggen bara för det ;) ). Syran var betydligt högre i rieslingen, men doften var obehagligt lika. Får skylla på att jag var otaktiskt och inte spottade första omgången och att jag idag är knallförkyld, så det var nog redan på G igår (så måste det ha varit).

2008 Puech Auger Les Dolomies

Inte ofta nuförtiden som vardagen bjuder på vin. Man får passa på när man har utbildningsdagar och dessutom lite sovmorgon.

2008 Puech Auger lanserades i måndags. Ett spontanköp när jag var och kollade in nyhetssläppet. Har inte druckit så mycket från Languedoc, men det är ett av de områdena som jag skulle vilja fördjupa mig i och forfarande tror att det är möjligt att göra fynd från.

Vi häller upp utan att veta vilka druvor som ingår. Färgen är djup blålila. Doften är stor, ung, kryddig och bärig med blåbär och björnbär som dominanter. Doften känns väldigt fransk och vi finner utöver ovanstående öven korv och rosépeppar. Vinet har spenderat 1½ år på franska fat och faten finns där, men utan vanilj eller smörkola. Dofterna går igen i smaken, med blåbär, björnbär fat och korv. Vinet är drygt medelfylligt med en ungdomlig känsla och relativt hög syra. Lätt sandiga tanniner. Vinet är gjort på Syrah, mourvèdre, grenache och carignan i okänd proportioner. Tyckte inte primärt att det kändes särskilt syrah-igt, utan lutade lite mer åt en annorlunda grenache.

Har lite svårt att bestämma mig för hur jag ska poängsätta Puech Auger, men landar till slut på 85p. Gott, lite annorlunda men kan säkert bli lite vassare med något år i källaren.

PS. Enligt producentens hemsida var 2003:an gjord på 50% Syrah, 25% Grenache, 20% Mourvèdre och 5% Carignan, så man får väl misstänka något liknande även denna årgång.

2005 d'Arenberg The Footbolt Shiraz

Som tvåbarnsförälder känns champagnegalopperna på Östgöta Nation i Lund ganska fjärran såhär års. På den tiden var det krypavstånd till lägenheten, hem och duscha av sig det värsta och ut och på det igen. Nu är det parmiddag som gäller och i år blev det inte ens någon brasa eftersom vädret (som vanligt) inte riktigt lockade...

Parmiddagen bestod i middag hos oss, men där gästerna stod för inköp av maten. Alltid lättare att vara hemma med barnen än att åka iväg och låta barnen testa barnsäkerheten samtidigt som man själv inte kan slappna av. Valborgmiddagen bestod i alla fall av grillad oxfilé, hemmagjord béarnaise och en ordentlig sallad. Hann tyvärr inte baka något surdegsbröd, som istället står och jäser nu as I write. Ska prova baka med Manitoba Cream för första gången. Nåja, hade hur som hört att oxilfé inte gjorde sig på grillen eftersom det är för lite insprängt fett. Det kunde vi snabbt konstatera att det inte alls stämde. Kalasgott! Till detta hade våra vänner tagit med 2006 Mont-Redon. Tror inte jag druckit den årgången tidigare, men det var riktigt fint. Tog inga noteringar, men det var betydligt bättre än minnet av förra årgången. Kraftfullt och laddat med bär. Allt om Mat har förresten återigen kommit med sin topp 100-lista och där har Redon tappat från 9 till 12. Ämnar försöka göra ett lite mer helhjärtat försök att komma igenom topp 10 i år, förra året gick det inte så bra...

Gårdagens grillade karré fick göra sällskap med 2005 d'Arenberg The Footbolt Shiraz. Misstänkte att det skulle falla sambon på läppen och ibland får man ju smöra lite ;) Har i och för sig själv ett gott öga till d'Arenberg. De brukar ha lite underhållande namn på sina viner och även om vi blev besvikna på d'Arry's Original, så tycker jag att de andra vinerna från producenten varit bra. The Footbolt är uppkallat after en häst, vars vinstrad hjälpte till att finansiera inköpet av den första vingårdarna 1912. Druvorna har fotpressats och fått jäsa på öppna jästankar. Vinet har inte genomgått filtrering eller klarning och har lagrats 20 månader på nya och gmala fransak och amerikanska ekfat.

Sist vi drack det utnämnde jag det till det tätaste vinet som jag druckit. Vet inte ritkigt när det var, men de uppskattningsvis 1½-2 årens som gått har lugnat färgen lite. Doften känns stor, druvtypisk ochännu förvånande ung. Mycket bär, med björnbär och svarta vinbär i överskott. Lite elidgt (14,5%). En hel del rostade fat med vanilj. Peppar som efter luftning utveckas i lite rökt chark. I munnen känns vinet rundare och mognare än doften avslöjade. Fylligt och lite eligdt med en balanserad syra. Relativt sträva tanniner. Lite alkoholsötma (som inte förtar helhetsintrycket). Ritkigt trevligt faktiskt och vinet fortsätter att utvecklas under kvällen och hade säkert vunnit på att ligga ytterligare några år. M ger definitivt tummen upp. Ett bra grillvin för er som gillar kraftfulla australiensare. Parker gav det 89p. Vill ni prova systemets nya e-beställning, så finns 2007:an för 119:-. Jag har beställt två :) 86-87p

PS.Parker's dom över Bordeaux 2009 har kommit och denär hård...för konsumenterna. Eller vad sägs om den bästa årgången han smakat under de 32 år han provat Bordeauxviner. Poängsättning kommer justeras när vinerna väl tappats på flaska, men vid fatprovningen fick 18 av 450 provade viner 98-100 poäng. Detta tillsammans med tidigare superlativ gällande 2009:orna lär inte direkt göra det lätt för plånboken...