Är precis hemkommen efter en helg på den östgötska slätten tillsammans med barnen. M jobbade sent på frdagen, jourade på lördagen och gick på sin nattjoursvecka kl 18 på söndagen. Så det kändes befogat med en flykt från tristessen hemmavid. Tyvärr passade lillknatten på att bli sjuk så en, redan på förhand, småtuff helg själv med barnen blev oväntat sömnlös.
Helgen bjöd, förutom gott sällskap, även på en del gott vin. Under fredagen drack vi en 2005 Crozes-Hermitage, Moillard-Grivot. Sannolikt det billigaste Crozes i SBs sortiment. Jag fick en flaska '01 av min far förra julen och har sedan dess även lagt mig till med '03, '04 och '05. Upplagt för en vertikalprovning så småningom m.a.o. (har någon en 02:a som skräpar så hör av er). Hur som så hade jag köpt en flaska nu för att få prova om det ens var värt att ha i källaren...och det får jag nog säga att det var. Lent, lite syrligt. Mjuka tanniner. Typisk Rhône-doft med lite "fis" och örter. Oväntat gott faktiskt. Vet inte om det vinner särskilt mycket på att lagras så provningen kommer nog hållas inom ett år.
Följande dag åtnjöts en falska av Penfold's 2005 Thomas Hyland. Har inte fått tillfälle att prova detta tidigare och även här blev jag positivt överaskad. Inte någon typisk australiensare, utan lite mer finess och örtig doft som drog mot Rhône. Av bara farten avverkades även en Côtes du Rhône, som jag inte lärde mig namnet på, samt Campolieti. Ett klassiskt budget-ripasso som jag nu mörkte att jag nog druckit färdigt. Det är gott, kanske lite väl tunnt, rikt på körsbär, men f.f.a. har det för mycket doft av cederträ. Jag har helt enkelt fyllt mitt behov av ceder för en tid framöver.
Marian Keyes böcker blir tv-serie
17 minuter sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar