Vattkoppor

S1 fick förra veckan besök av Herr Varicella-zoster. Det vill säga vattkoppor. Jag har fasat lite för kopporna, men jag kommer till det nedan...

Varicella-zoster tillhör samma grupp av herpesvirus som herpes simplex 1 och 2, det vill säga vanlig mun- och könsherpes. Viruset ger en infektion som lägger sig i den sensoriska ganglierna, alltså i nerver som förmedlar beröring. Smittan är luftburen, vilket borgar säker spridning på dagis. Inkubationstiden är 2-3 veckor och symptomen börjar ofta med övre luftvägssymptom och feber. Därefter kommer de klassiska blåsorna och med dem, klådan. Man är smittsam någon dag innan blåsdebut till blåsorna helt torkat in. Barn överstår ofta infektionen väl och utan komplikationer, medan vuxna (som med så mycket annat) klarar det mycket sämre med risk för bland annat pneumonit (en typ av inflammation i lungorna). Sjukdomen ger livslång immunitet, det vill säga man kan inte bli smittad på nytt. Däremot finns viruset kvar i nervtrådarna nära ryggmärgen och kan aktiveras igen, då som bältros. Man kan inte få bältros av att träffa någon med vattkoppor, däremot kan bältros ge vattkoppor, även om bältros anses mindre smittsamt. Bältros kalla sibland för helveteseld eftersom det kan ge svår smärta eller neuralgi som ibland kan dröja kvar under lång tid. Bältros drababr normalt bara ena kroppshalvan, men (för att döda en myt) det är inte farligare om den når runt hela kroppen!

Komplikationer är som sagt ovanligt, men det förekommer tyvärr. När jag gjorde min barnplacering under utbildningen var det en flicka i S1's ålder som inte klarade sig. Jag vill inte gå in på några detaljer med hänsyn till föräldrar och anhöriga, men det var den natten jag insåg att jag inte skulle orka med att bli barnläkare. Detta är tack och lov extremt ovanligt.

...tungt inlägg idag kände jag. Några korta vinnoteringar från den gångna helgen:

2005 Novaia Amarone della Valpolicella Classico en tillfällig nyhet som passar bra i kategorin kryddigt och mustigt. Vinet har fått lovord av Amaronegurun Henrik Ungerth som utser den till systmets bästa under 200 kr och ger den 90p. Sune Liljewall som skriver för TT ger den dock tummen ner. Fast när det gäller deras omdömen litar jag nog mer på Ungerth. Ur minnet bjöd vinet just på en kryddig doft med russin, fat, choklad och lite kaffe. Dofterna går igen i smaken med en körsbärssyrlighet och tanniner som bjuder på en del strävhet. Vinet påminner rätt mycket om Capitel de'Roari och fast med mindre ceder. Grappe ger det hyggliga 16p med ett fönster på 2008-2013. Inte riktigt något muskelpacket, men kanske kan det bli lite mer elegant efter några år. Känns lite spretigt just nu.

2005 Tahbilk gjort på 100% Marsanne känns som en modern klassiker som gått mig förbi. Vinet (fast årgång 2006) är med i 1001 wines you try before you die som jag berättat om tidigare. Vinet ger en fet, lite vaxig doft med inslag av honung, päron, citron och tropiska frukter. Inget fat så långt näsan kan nå. Smaken är frisk och torr med en härlig eftersmak med massor av citron. I 1001 wines sägs vinet utveckla en distinkt doft av kaprifol efter fem år på flaskan. 2006:an finns ute nu och kommer att inköpas, om inte av annan anledning så för att beta av ytterligare en på 1001-listan. ;)