Nygårda julmust x 2

Vi ger oss på att prova nästa omgång julmust. Denna gång är det Nygårda julmust som hamnar under lupp. Spendrups julmust alltså. Bäst-före 12 februari 2010 utmanar 12 december 2011. Återigen nästan två år mellan tappningsdatum alltså, och även denna gång är det lätt att hitta den äldre av de två. I den yngre flaskan stiger mer klassiska dofter, blandat med lite fjärt. Den utgångna flaska bjuder på en oerhört tydlig ton av smörkola och knäck. Något rundare i smak, med lite lägre syra. När vi provade Krönleins julmust gick den yngre flaskan klart hem med första priset, men så blev det inte här. Kanske över zenit, men trots att bäst-före-datumet alltså är passerat så tilltalade den äldre flaskan oss mer. Tror att man med fördel kan köpa på sig ett gäng och spara till nästa år. Då tror jag det är perfekt! Någon som provat den ekfatslagrade varianten?

Fick i fredags ynnesten att gå ut utan barn i Malmö. Vi hamnar på Dal Cuore, en spansk-italiensk restaurang runt David Hallstorg. God mat, men lite enkla tapas blandat med mer traditionella sydeuropeiska maträtter. Fördjupar mig inte mer i detta ställe, men ger det tummen upp. Vi passar även på att konstatera att vi i år helt glömt bort Italien och framför allt Chianti. Oh, så gott!

Utbudet av halvflaskor på vårt system är uselt. Så litet att jag nu funderar på att prova igenom de flaskor som i alla fall andas lite kvalitet. En halvflaska som definitivt inte andades kvalitet var 2008 Flat Roof Manor. Sydafrikanskt rö'tjut. "Cat got your tongue" står det på etiketten...och någon tunga vete katten om någon tog, men bedövade den duktigt med ett surt och snipigt vin gjorde de i alla fall. 2/3 åkte ut i vasken.

Three Hearts julmust x 2

Har ju tidigare funderat kring det här med att lagra julmust. Har några olika märken liggande i källaren för framtida jämförelser och nu när vinupplevelserna tyvärr lyser med sin frånvaro på grund av jourer och så, så passar vi på att jämför Three Heart julmust med bäst-före datum 10408 med 120512. Det borde alltså skilja ungefär två år mellan tappningarna. Det är Krönleins bryggeri som brygger (?) musten och enligt deras hemsida blev julmusten bäst-i-test vid Tastelines provning 2008. Vi provar de halvblint:

Flaska 1 bjuder på en tydlig doftt av kola, knäck och malt. Smaken känns rundare än vanlig julmust med tydliga drag av kola, men även tydliga associationer till mörk, maltig öl. Vi är båda rörande överens om att detta måste handla om det äldre flaskan.

Flaska 2 känns mycket mer "musttypisk" och doftar framför allt mer. Kolan och knäcken har ersatts av en doft som mer går åt brännt socker. Generellt känns både doft och smak fräschar, med touch av citrus. Definitivt den yngre flaskan.

Kul test. Skillnaden var definitivt större än förväntat. Tyckte ändå att flaska 2 drog det längsta strået, men ni som är förtjusta i malt och mörk öl kanske borde prova på att låta några flaskor ligga till nästa eller näst-nästa jul. Även om bäst-före var passerat så flaska 1 på intet sätt dålig.

Egyptiskt vin? Njae...

i alla fall inte det som serverades på det all inclusive hotell vi bott på senaste veckan. Nu var det ju inte heller därför vi åkte dit, men Pharaos som husets vin (så originellt) hette var ingen höjdare. Nä, Egyptens ska nog njutas av andra anledningar är vin. Två saker är man garanterad, sol och magsjuka. Nu höll sig magsjukan borta i alla fall till sista dagen (säkert eftersom vi inte hanterade särskilt mycket sedlar). Sist jag var där handlade det om sharter, nu klarade vi oss med charter (är kommentarer överflödiga?).

Två dyk blev det också. Tittade i min loggbok och insåg att det var över fyra år sedan sist. Kunde glatt kostatera att de gamla takterna satt i. Såg inget kul, men det var härligt att bara få komma ner under ytan igen. Annars har det mest varit bad i den 31°C poolen tillsammans med barnen.

Usch förresten, vad Egypten är skitigt! Det är inte bara sedlarna som är äckliga, utan över allt ligger det skräp och framför allt plast. Strandkanten översvämmades av plastkaplsyler och korkar och överallt står halvfärdiga hotellbyggen med skräp och avfall i drivor. Jag kan inte låta bli att tycka att resebolagen har ett stort ansvar och även möjlighet att påverka inställningen till återvinning och sätta press på regeringen att ta tag i problemet... Skulle väl kunna bli en riktigt bra reklam för den researrangören som kan skryta om att ha kommit längst i sitt miljöarbete även på de orter de reser till.

Inte mycket vin har det blivit i anlustning till semestern heller. Idag konsumerades dock en halvflaska 2007 Crozes-Hermitage Les Launes. Delas C-H hör väl till ett av Sveriges mest bloggade viner och även vi har druckit det tidigare. Trots att det serverades ur halvflaska känns vinet fortfarande ungt. Mörk, blålila ton. Ung doft med massvis av bär, främst björnbär och blåbär, men även lite jordgubb. Vinet känns både druv- och ursprungstypsikt och M hittar tämligen rätt direkt. Chark, lakrits och bränt gummi ackompanjerar den relativt diskreta fattonen. Även smaken är påtagligt bärig och ung. En av de få vinerna i ordinarie sortiment som finns på halvflaska och även om det kanske inte hör till de allra vassaste C-H:na som finns så skulle jag inte ha något emot att gömma undan några flaskor för att se var det tar vägen med ytterligare ålder. Beror väl lite på om man gillar ung frukt eller mer mogna toner, men det skulle utan tvekan klara några år till i horisontalläge.

Allt om mat vinspecial anno 1996

Ungefär en gång om året så smals ett gäng grabbar, inklusive undertecknad, för att vända vinylskivor. Reglerna är strikta, men enkla: spela aldrig spelat! Låtlistan är numera uppe i cirka 600 låtar, så det finns fortfarande en hel del kvar att lägga pick-up:en på...

För en som aldrig ägt en skivspelare, så blir det varje år lite pyssel med att hitta lite vax att spela. I år löstes dock problemet föredömligt med hjälp av pingstkyrkan second handbutik. Slapp dessutom ruinera mig då skivorna kostade 5 kronor styck. Kollade lite tidningar när jag var i farten och överst i en av de oändligt många högarna låg alltså allt om mat från 7 oktober 1996. "Finn fynden betyg på 1500 viner" låter rubriken på den årliga stora vinprovningen. Funderar lite på om jag verkligen vill ha det här numret, kommer man bli sned för att man inte upptäckte viner tidigare? 1996 hade jag precis påbörjat min första termin i Lund och hade nog fått spara ett tag för att ha råd med mer än Señorio de los Llanos eller Gredos...men tänk om man hade haft pengar då...

Eller vad sägs om:

En halvflaska 1988 Château Cheval Blanc för 276:-. För billigt? 1985:an tingade hela 423:- för 37 ml. För den som hade gott om pengar fanns även 1981 och 1986 Château Latour för 889:- respektive 849:-. Listan är lång på billiga viner och många av de gamla trotjänarna tycks ha följt inflationen ganska hyggligt. Listan dyraste vin ligger på hela 1316:-. Sjukt mycket pengar för en student på den tiden, men hade jag fått åka tillbaka i tiden hade köpet ändå varit givet. Vinet var nämligen inget mindre än 1992 La Tâche från Domaine de la Romanée Conti. Vet inte vad det gick på när det släptes nyligen, men nog måste det väl i alla fall kosta det tredubbla?

Det roligaste med tidningen måste nog ändå ha varit bilden på en "ung" Kronstam ;) Ska se om jag kan lägga upp den...

Det är stiltje på vinfronten här hemma. M har hastigt och olustigt fått operera sitt knä på grund av en inslagen menisk och är just nu junkie på Citodon, dessutom har vi varit bortbjudna en del utan att bli bjudna på några viner värda att blogga om. Har till råga på allt nog dragit på mig en lätt bihåleinflammation. Mina bihålor har verkligen insett att de kan leva ett eget liv nu sista året. Nåväl förra helgen gjorde vi dock en liten turné upp till Linköping, där vi efter att ha kryssat bland döda minkar bland anant drack:

1999 Château Haut-Bergeron. En present från far min som fick följa med upp till Östergötland. Blir inte riktigt klok på flaskan, för på etiketten står det Graves Supérieures, medan det överallt när man söker på nätet står Sauternes. Kanske en enklare variant från samma slott? Vinet hade hur som en härlig färg som skvallrade om att den hade några år på nacken. Vi bjöds på botrytis, karlssons klister, saffran, lite vanilj och kanderade apelsiner. Gott, men hade nog förväntat mig mer. Har svårt att se att det skulle ha så mycket mer att vinna på vidare lagring. PS. Vinös har druckit en 95:a (och på den står det också Sauternes).

Andra viner som passerat epiglottis är bland annat 2007 Domaine Pesquier Gigondas, som var riktigt gott. Inte lika kraftfullt som storebror. Bra matvin. Igår ställde vi två av våra mesta viner mot varandra. 2005 Le Bonheur Prima mot 2007 Cuvée du Vatican Côtes du Rhône Villages och ur den striden gick Rhône vinnande.

Nobelpriset i medicin - inte en dag för sent

Ni (ffa Stockholmare) som har Svenskan fick tidigt i morse "veta" att årets Nobelpris tilldelats Robert Edwards, provrörsbefruktningens fader. Lite av en skandal att någon i Nobelkommittén läckt detta till en dagstidning, men jag hoppas inte det tar glansen från dagens pristagare. Lite kontroversiellt, kanske, att ge det till in vitro fertilisationens pionjär, men det är kul att kommittén ändå känner sig så angelägna att de kan ta den kritiken som har kommit (Vatikanen, vem annars?) och säkerligen kommer.

Eftersom Nobelpriset inte delas ut posumt och Edwards hälsa verkar vara vacklande, så känns det extra kul att man inte väntade med att belöna denna metod. Kanske var det just därför priset gick till Edwards i år. Över 4 miljoner barn ska visst ha kommit till på "konstgjord väg" hittills och drygt 2% av landets barn hjälps fram på det här sättet i Sverige idag...

Själv har jag också lite att tacka Edwards för. Utan att gå närmare in på detaljer, kan jag säga att hade det inte varit för IVF så hade jag inte kunnat läsa färdigt läkarprogrammet...och nej, varesig jag eller mina barn är provrörsbarn.

Så grattis Robert Edwards! Hoppas du har hälsa nog att komma och hämta priset om en månad.

Foire aux Vins revisisted

Femte gången vi besöker föräldrarnas hus i Provence nu och bästa vädret hittills. Aöötid lite av en chansning i september, men i år var vädergudarna med oss.

Liksom förra gången var det dags för de stora varuhusens Foire aux Vins. Vare sig Auchan eller Carrefour verkade ha gjort någon större grej av det i år (eller så var vi där för sent), istället vände vi oss till LeClerc. Nu blev det i och för sig inte så mycket där heller. Min sweet tooth fick sitt framtida behov tillfredsställt i form av en flaska 1999 Château Suduiraut (Sauternes) för 35€. Tänkte även att jag skulle fördjupa mig lite mer i Languedoc, men det är bara att inse att de finare vinerna därifrån inte hittar till de stora kedjorna. Köpte i alla fall lite viner från Gérard Bertrand, som säkert kan vara värda sitt (gnaska låga) pris. Föräldrarna är fortfarande kvar därnere, så hittar ni något brakfynd som jag missat får ni gärna flagga! Det var förresten lite tragiskt att leta viner på Carrefour. I Antibes har det ett litet hörnrum där de har de finare vinerna. Man hittar inte de allra dyraste röda bordeauxerna, men väl d'Yquem och de 2-5 Cru slotten. Flaskorna ligger delivs inglasade, men saknar temperering och de varmaste rummet i hela affären (med åtminstone 25°C) var just detta rummet. Trist och lockar inte direkt till köp...

Lite viner hann vi med, men anteckningarna stannade i huvudet (och har nu nästan helt lämnat även det). Förre ägaren tillföräldrarnas hus var vänlig att lämna kvar lite flaskor och i år tullade vi 2000 Château la Tour Carnet. Vet inte hur vinet lagrats, men ingen av oss var sådär jätteimponerad. Själv hade jag kanske lite för höga förhoppningar, som då tyvärr då inte riktigt infriades. Har nog någon 2000:a i källaren, så det ska få en andra chans. Kändes definitivt som det inte hade mer att vinna på lagring. Har även druckit min första vita Crozes-Hemitage, i form av Guigal's 09:a. Kul och kryddigt, men inget "wow-liksom". Hann även dricka lite Bandoler och det är bara att konstatera att man sällan blir besviken på rödtjutet därifrån. Hoppas kunna ta en biltur runt det distriktet senare när barnen blivit lite mer tama...

Allt för denna gång. Tillbaka till vardagen och nu när man hunnit få igång semesteralkis-nerven är vin till helgen ett måste.

Fy fan!

Idag skäms jag över att vara svensk!

Lykkekassen levererar!

Imorgon bär det av ner till Frankrike och förhoppningsvis en del gott vin. Vädrets makter brukar inte vara på vår sida när vi är där, men vinet ska de högre makterna väl ändå inte rå på...

I packningsyran korkar vi upp ett vin från lykkekassen. 2004 August Kesseler Spätburgunder. Mig veterligen vår första tyska Pinot. Ett vin från Assmannhausen i Rheingau. Som jag konstaterat tidigare kostar nuvarande årgång 200 DKK hos Philipson. Där kan man också läsa att August är världsberömd i Tyskland för sina Pinot ;)
Vinet har en mycket blek färg. Doften känns relativt druvtypisk och bjuder oss på vingummi, ceder, peppar och jord. I munnen är vinet närmast silkeslent med en bra skjuts på eftersmaken. M ger stora tummen upp och det här ger klart en positiv känsla inför stundande ledighet! 91p

Produttori del Barbaresco 2006 och 1997 mfl.

Har de gångna veckorna varit lite snål på vinet, då vi väntat barn. Nu är detta emellertid med stor framgång levererat, och därmed har det funnits tillfällen att fira! Har ej tagit några noteringar, utan låtit mig hänföras av stunden varför omdömena blir kortfattade:

Produttori del Barbaresco Rio Sordo 1997: Bättre än så här tror jag inte en Barbaresco kan bli. Fantastisk balans och harmoni, tapetklister, körsbär, integrerade tanniner och mild syra. Om de 6 flaskor Ovello 2001 jag köpt på Philipson, men ännu ej smakat kan mäta sig med denna är jag en lycklig man! (96p)

Produttori del Barbaresco 2006: Ung och syrlig med torra tanniner vid öppnandet, tilltagande harmoni efter några timmar. God nu, men ännu bättre om några år! Har ni kollat era lot-nummer på flaskorna? Står på nedre delen av bakre etiketten. Har ni nummer högre än 9100 skall det finnas riserva-juice i dessa, då producenten efter första tappningen på grund av överproduktion av riserva-barbaresco pga fler högpresterande årgångar beslöt att bara släppa "standard"-barbaresco 2006. Så lot-nummer högre än 9100 skall tydligen indikera andra och tredje tappningen, och således riservainnehåll. (91p)

Palazzo della Torre 2006: Från septembersläppet. Stort, körsbär, tydlig sötma. Gott och prisvärt! Om man fördruckit sig på Amarone bör man dock leta vidare... (89p)

Ch. Haut-Maillet 1994: Från lyckekassen. Stendött tyvärr.

Mycket annat just nu...

Svensexor, bröllop, jourveckor och framtidens specialistläkare. Det är mycket som drar fokus från vinet just nu. Blåmärkena har fortfarande inte lagt sig från paintballen, trots att det snart gått tre veckor. Börjar undra om jag lyckats skjuta mig själv med tanke på hur länge det har tagit. ..

Idag inleddes framtidens specialistläkare. Lite som en klassträff, med en blandning av kollegor, gamla kursare och AT-gänget. Lite trevande inledning uppblandat med bland annat en underhållande stund med "den skånska indiern" David Batra. Han har hunnit bli rätt slipad sedan jag såg honom för typ 10 år sedan på Berns i Stockholm. Idag var det (naturligtvis) en del fokus på valet och sverigedemokraterna. Vad sägs till exempel om följande om SD: "Konstigt nog är de orter som verkar mest emot invandring också de som har störst behov av att utöka sin genpool." :)

Lite vin har också hunnit med:

2004 Louis Bernard Gigondas. Ursprungligen en negociantfirma , startad 1967, som sedemera köpts upp av den stora negociantfirman Boisset. Så vitt jag vet så framställer man viner från alla Rhônes appelationer. Louis Bernard hittar man ofta hos danska Netto, men har även hittat till systembolaget emellanåt. Nu senast var det deras Tavel som fick goda lovord. (kan tipsa räkntrissen och er andra om att priset förresten är sänkt just nu). Flaskan i fråga härstammar från ett av mina tidigare inköp och jag var därför lite rädd att vinet skulle ha hunnit bli för gammalt. Så var dock inte fallet. Ett ganska slankt vin, men med relativt stor doft. Tanninerna har hunnit rundats av en del, men vinet känns fortfarande balanserat. M ger stora tummen upp...87p

2008 Gnarly Head Zinfandel inköptes i början av sommaren för en av de där grillkvällarna när man hunnit få i sig tillräckligt med annat för att inte vilja öppna någon flaska med något större affektionsvärde. Den kvällen kom dock aldrig och vinet har därför få vänta i hyllan...och frågar ni mig hade det lika gärna kunnat ligga kvar där. Inte särskilt kul alls. Tummen ner och 4 dl åkte in i frysen som framtida såsbas. 80p

2006 Le Busche. Umani Ronchi har i min värld hittills mest varit associerat med viner i "upp till 69 kr"-klassen. Men kollar jag på systemet inser jag att jag uppenbarligen inte varit särskilt insatt. 2007 släpptes som tillfällig nyhet nu i september och fick som Billigt Vin konstaterat bra omdömen, men den här flaskan kom i (o)-lykkekassen. Vinet är gjort på lika delar Chardonnay och Verdicchio. Vinet har spenderat 8 månader på ekfat tillsammans med jästfällningen och eken är ganska påtaglig med sin kola och vanilj. Även den gyllene färgen skvallrar om en del ek. Hittar vidare en hel del mango (som blir tydligare efter någon dag i kylen) samt lite nötter. Hygglig syra och ett välbalanserat vin, förutom att alkoholen (14,5%) gör sig lite påmind. Sammantaget en trevlig bekantskap, men samtidigt finns det en hel del vin i samma pris och kvalitetsklass som jag ännu inte provat och som jag nog kommer inhandla innan det blir dags för nästa Le Busche. 85p. PS. Det finns andra som provat andra årgångar.

Sommarviner snabbis

Lite stiltje på vinfronten för tillfället, med bland annat svensexor och bröllop på programmet. Kan tipsa om att ha en tunn mössa nästa gång ni spelar paintball. Har ett saftigt blåmärke i pannan, vilket naturligtvis var en fröjd att visa upp såhär första dagen på nya arbetsplatsen ;)

Tills det dyker upp lite roliga viner, så får ni hålla tillgodo med några anteckningar från sommaren:

2005 Dutton Goldfield Chardonnay. OMG vad det här fick mina smaklökar i harmonisk svängning! Köptes för ett och ett halv år sedan efter ett inlägg av Frankofilen. Återigen var det snåljåpen i mig som pockade i jakten på fynd. Prissänkt från 284 till 199. Trodde nog på lite mer smör, men eken är samtidig påtaglig med vanilj och kola. Majs. Riktigt harmoniskt och perfekt till laxen! 90p

2004 Luigi Righetti Capitel de'Roari. En gammal favorit som jag alltid gillat. Den här föll mig dock inte helt på läppen. Gott, men utan det lilla extra. Drack en yngre årgång för inte så länge sedan och minnet av den var bättre. Kanske ska det inte ligga så länge... 88p

2004 Guigal Crozes-Hermitage. Rätt intetsägande och utan utmärkande karaktär. En hel del ek. Kommer inte köpa fler. 84-85p

2008 McManis Petite Sirah. Första vinet med denna druva för undertecknad. Ordentligt ekad med mycket vanilj. Ungdomligt med rejält med bär. Ett av sommarens bästa grillviner om man inte är främmande för ek. 86-87p

2004 Bodega del Fin del Mundo Reserva. Första flaskan från lykkekassen. Trist, med väldigt lite frukt kvar. Har en flaska kvar och den ger vi nog bort till någon vi inte tycker om...

Sätter nästan morgonfilen i halsen när jag sitter hemma hos föräldrarna och läser Allt om Mat till frukosten (dagens sydsvenska dök aldrig upp). Där står lite om La Bastide Blanche. Bland annat har Jan Holmström (som tituleras fransk vinexpert) skrivit att Bandol är en del av Rhônedalen. Nu har jag inte jättekoll på Rhônedalens exakta geografiska sträckning, men nog är vi väl lite väl långt söderut? ;)

Lykkekasse, avslut

Hej Gustav.

Tak for din mail.

Jeg kan godt forstå du føler det ærgerligt din kasse sammenlignet med din ven’s. Men kasserne bliver pakket fuldstændig tilfældigt, så din ven har i dette tilfælde været meget heldig.

Vi har desværre ikke flere lykkekasser tilbage. Det vil fremgå af vores hjemmeside når vi har nogen til salg igen.

God sommer.

Med venlig hilsen/Best Regards

M

2003 Picàie

Har nu mailat Philipson för att se om det möjligen kan ha varit så att jag råkat få 300 DKK - lykkekassen istället. Ska bli spännande att se om de vill kännas vid mina spörsmål.

I väntan på svar dricker vi idag ett bekant vin. Dracks senast för drygt ett och ett halvt år sedan. Då gav det bifall och 85-86p. Såvitt jag kan läsa mig till är vinet gjort som en Amarone, med torkade druvor, men på"fel" druvsorter. Det vill säga Corvina, Cabernet Sauvignon och Merlot och är därför IGT-klassat.

Doften är stor och inbjuande. Lätt parfymerad med en viss körsbärsbitterhet med nejlika och viol. Diskret ton av fat och ceder. Inga svarta vinbär eller annat som skvallrar om Cabernet. En lätt stickig eldighet avslöjar den höga alkoholhalten (15%). I munnen finns en relativt bra syra, och tanninerna känns fortfarande sträva. Edigheten äterfinns även i smaken. Hygglig längd på eftersmaken som är mättad med viol.

Landar nog på 85-86p även denna gång, kanske med litet plus. Ska väl snarast jämföras med en ripasso, men en trevlig sådan. Tror inte att den har så mycket mer att ge, för då hade nog alkoholen tagit överhanden. 2006:an finns på systemet nu. Det finns även ett vit variant som är lite annorlunda.

Vinstlott?

Som V&V skriver i sitt tidigare inlägg gjorde vi en gemensam chansning och slog till på var sin "Lykkekasse" på Philipson i Kokkedal. Lådorna kom hem och obrutna valde vi var sin. Vad V&V:s innehöll vet ni, vilka troféer min innehöll framkommer nedan:

2007 Domaine Weinbach Riesling Clos des Capucins Réserve

Verkar vara en trevlig riesling, finns som 08 hos Philipson till priset av 149 DKR vid köp av 12.

2004 Henri Boillot Puligny-Montrachet 1er Cru Les Caillerets

Finns som 02, 06 och 07 på Philipson för 699 DKR. 04:an finns på Wine-Searcher för 124 USD! Lådans kap således, iaf sett till priset.

2005 Seigneurs de Bligny Nuits St. Georges 1er Cru

Svår att hitta, verkar vara en liten producent som för mig är okänd och någon prisindikation har jag heller inte kunnat finna.

2005 Proprieta Sperino Lessona

Ombloggat tidigare med goda vitsord:

http://desbonsvins.wordpress.com/2009/02/14/graset-ar-alltid-gronare-pa-andra-sidan/

Verkar finnas för 57 USD på Wine-Searcher.

2008 Wieninger Grüner Veltliner Nußberg

12 USD på W-S

1994 Château Haut-Maillet

Fallande omdömen på Cellartracker, verkar ha toppat. 30 USD på W-S.

2005 Bodegas y Viñedos de Murcia Jumilla Pico Madama

Intressant vin på 80 år gamla monastrell-stockar och unga petit verdot-dito. Lagrad 13 månader på amerikansk respektive frans ek. 21 USD på W-S.

2004 Domaine de Villemajou Corbières Gérard Bertrand

17 USD

2007 First Drop Shiraz Mother's Milk

Barossa-shiraz. Ca 15 USD.

2008 Domaine Weinbach Gewurztraminer Altenbourg Clos des Capucins

Finns liknande på Philipson, dock ej identiska. Priser mellan 179 och 399 DKR.

2008 Mayu Sauvignon Blanc

Chilenare. Ca 10 USD.

2005 Torrione Petrolo Toscana IGT

Sangiovese. 2007 hamnade på 37:e plats på Wine Spectators topp 100-lista. Ca 25-30 USD.

Sett till vad V&V fick får jag nog erkänna att jag drog vinstlotten, med ett par intressanta viner, ffa Lessona, Pico Madama och Les Caillerets.

Jag ä int' bitter

Eller jo, va fan. Det har jag ju redan konstaterat att jag är...och nu har det ökat på sig ytterligare.

Jag och Phyllot köpte nyligen vars en "Lykkekasse" från Philipson vin i Danmark. För 600 DKK skulle man få 12 viner som antingen bara fanns i mindre partier, hade bytt årgång eller helt enkelt skulle slutas säljas. Ett sätt att bli av med överflödiga flaskor helt enkelt. Priser långt under normalpris utlovas. Här är en liten sammanfattning av vad min kasse innehöll:

2006 Le Busche från Umani Ronchi. Gjord på Verdicchio och Chardonnay. Nuvarande årgång tingar ett pris på ca 80 DKK.

2008 Viu Manent Secreto. Sauvignon Blanc. Nuvarande årgång tingar 70 DKK.

N.V. Ninth Island. Mousserande från Tasmanien, Australien gjord på Chardonnay, Pinot Meunier och Pinot Noir. Finns ej längre på Philipson, men verkar ändå tinga drygt hundralappen internationellt.

2006 Amayna. Chilenskt vin gjort på Chardonnay. 2007:an har visst fått 90p av Parker och kostar nu 130 DKK. 2006:an fick 88 av Wine Spectator.

2004 Domaine de Villemajou. Från Corbières, gjort av Gererard Bertrand. Verkar gå att hitta för 17 USD.

2008 Ried Sandgrube. Österrikiskt Grûner Veltliner. Kostar 60 DKK.

2004 August Kesseler. Spätburgunder, där nuvarande årgång faktiskt kostar hela 199 DKK.

2004 Domaine de Suremain, Mercurey 1er Cru Sazenay. Röd Bourgogne. 2005:an kan du få för 170 DKK. Denna årgången alltså betydligt sämre.

2002 Jorio. Ännu ett vin från Umani Ronchi. Ligger runt 70 DKK.

2005 Ribeauvillé Gewurztraminer. Alsace för ca 90 DKK.

2 x 2004 Bodega del Fin del Mundo Reserva. Malbec från Argentina à 70 DKK.

Det var alles. Ok, inga jätteroliga viner och han tjänade en liten slant jämfört med ordinarie pris tänker du. Varför är jag då bitter? Jo, för att i Phyllots låda fanns ett vin för 700 DKK. Ett som vi hittade för runt 60 USD och ett som placerats som #37 på Wine Spectators topp 100-list 2009. Bordeaux från 1994...osv.

Måste nästan fått en låda av det paket som erbjöds för 300 DKK istället. Ska nog maila Philipson och höra mig för...

Någon annan som provat lyckan, så vi har lite att jämföra med?

Intet drickbart att om läsa nedan...

Jag undrar om jag börjar bil gammal och bitter. Allt fler saker gör mig irriterad och i närmaste föraktfull. Jag störs av folk på som tycks tro att att stranden är en enda stor askkopp (och havet också för den delen). Jag irriterar mig på folk som sminkar sig och gör i ordning håret, för att sedan gå till ICA och handla i morgonrocken. Människor som sitter och röker på lunchens uteservering, med ätande gäster precis i vindriktningen gör mig vansinnig...

Hur mycket privilegier kan man vänta sig att ha inom vården som läkare eller pensionerad dito? I veckan röntgade vi en läkare jourtid. Undersökningen var elektiv (planerad, icke-akut) och efter undersökningen ville den pensionerade mannen se bilderna direkt tillsammans med en läkare. Sköterskorna kom och frågade min bakjour som fortfarande var kvar och han tyckte att det väl skulle gå bra, men patienten fick vänta till vi hunnit få undan de akuta undersökningarna som fortfarande var odikterade. Det var fullständigt oacceptabelt fick sköterskorna höra av en mycket otrevlig och upprörd man. Det här skitsjukhuset borde läggas ner och han tog namnet på både bakjour och chefen, så att han kunde anmäla oss. Det kommer ju naturligtvis aldrig bli några följder av en eventuell anmälan, men söterskorna var märkbart skakade av händelsen och upplevde mannens aggressivitet som mycket obehaglig. Är glad att det inte var jag som tog emot mannen, för jag hade nog kunna tända till ordentligt på en sådan patient... men ärligt talat, en planerad undersökning, på jourtid och sedan kräva att få titta på bilderna med en läkare direkt. Hur tänker man då?

I World of Wine's senaste nyhetbrev står att läsa att kvinnor av naturen är vassare vinprovare än män, men att männen har bättre självförtroende än kvinnorna och därför gärna hävdar sig mer. Kvinnorna skulle vara överlägsna oss män eftersom de generellt har högre täthet av smakpapiller på tungan och därmed kan skilja på smaker bättre. Vad som dock inte nämns, och som någon mycket riktigt kommenterat, är att vin främst innebär en utmaning för luktsinnet och inte lika mycket beror på förmpga att skilja på grundsmakerna. Så jag fortsätter helt glatt i min övertygelse om att jag är världens bäste vinprovare... ;)

Det bor en snåljåp i mig och varje gång Räknetrissen i Billig Vin är framme så vaknar han till liv. Drn här gången blev det lite amerikansk och tysk Pinot. Hoppas kunna korka upp några flaskor så fort M's oändliga nattjoursvecka tar slut...

Behöver förresten kanske inte väcka snåljåpen till liv lika ofta framöver. Har blivit erbjuden ST inom röntgen (eller bild- och finktionsmedicin som det så fint heter numera) och även om det inte handlar om några jättesummor, så innebär det en liten löneökning (förhoppningsvis +10%).

Snart baddags . Hörs!

Lågsäsong

Ryktet har spridit sig inom bloggvärlden om att Finare Vinare är och besöker sveriges riviera, Näset. Vård & Vin kan ju inte vara sämre än att vi packar väskorna och tubkikare och beger oss söderut för att försöka få en glimt av landets främsta bloggare.... men trots idogt spanande på såväl nudistbad som Aldo's och golfbana, går vi denna gång bet på att få sätta kryss i bloggmatrikeln. Den enda vi hittills fått bocka för är Ingvar i Billigt vin.

Skämt å sido, så spenderades helgen i Skanör med den mesta tiden på beachen. Bloggen får ligga lite i träda och anteckningarna har antingen lyst med sin frånvaro eller helt sonika glömts under resan till Frankrike för två veckor sedan. Drack i alla fall en 2000 Peter Lehmann Shiraz i helgen och för er som eventuellt har en flaska kvar av denna årgång, så blir nog rekommendationen att dricka omgående. Bäst-före datumet kändes klart passerat och kvar fanns en oerhört tydlig ekstruktur, uppblandat med med lite sherrytoner. Vi sparar minnet från första gången vi drack vinet för två år sedan (också det en sommarkväll i Skanör) och glömmer den här flaskan.

Bloggen får fortsätta i sin sommardvala. Semestern börjar nästa vecka och om det inte blir alltför mycket resande då hoppas jag på lite ny inspiration och goda viner då...

Trevlig sommar!

2007 Château Pesquié Quintessence

Vad är egentligen mest miljövänligt. Polska grillbriketter gjorda på trä, eller briketter gjorda på kokosnötsskal fraktade från Thailand? Vet ej, men jag skulle nog gissa på de thailändska trots allt. Kan i alla fall konstatera att båda sorter fungerar. Hur som så kan jag, trots att det känns som om sommaren aldrig vill nå oss här nere i söder, redan nu utse sommarens grillvin. Château Pesquié är lite av en favorit bland vinbloggarna. Vi drack 2005:an för två år sedan och då gick mungiporna uppåt.

2007 Château Pesquié Quintessence är riktigt tät, en av de tätare fransoser vi druckit. Redan när vi häller vinet i karaffen märker man att doften är stor, med mycket bär, blåbär. Det msyger sig även in en del ek,vanilj och saltlakrits. Både smak och doft känns rätt så druvtypisk. Vinet är ungt och piggt med en bra syra. Strävheten och den rika (blå-)bärigheten borgar för en trevlig utveckling de närmaste åren. Ska vi klaga på något är det eldigheten, de 15% gör sig trots allt lite påminda. 90p och ett riktigt brakfynd för de 80DKK flaskorna tingade hos Philipson Wine tidigare.

Hade även en trevlig upplevelse den gångna helgen då jag fick prova 2003 och 2005 av Domaine Gilles Robin Crozes-Hermitage Papillon mot varandra bilnt. Initialt väldigt olika doft,där 2003:an snabbt fick smeknamnet pissvinet då det initialt luktade lite åt kattpiss. Inte så mycket tanniner att tala om kvar. Lite åt det syltiga hållet med dominans av körssbär. Lång trevlig eftersmak. 88p.

2005:an var egentligen mer syrah/Rhône-typisk med sin rökta chark. Funderade ett tag på om det smugit sig ner en det brett i faten, för det drog lite åt plasthållet. Oerhört mycket mynta! 89p

Båda vinerna blir efter en del luft mer och mer lika varandra och även 2003:an fick mer drag av mynta.

Provade i samma seans även 2000 La Dame Blanche. Ett vin som kostat runt 100DKK och nu bjöd näsan på en lite grön ton, blandat med ceder och barr. I munnen finns tanninerna kvar, medan frukten övergett skappet för länge sedan. Lite dragning åt rosvatten skvallrar också om ett vin som passerat zenit. Både Don och jag gissar på Bordeaux, jag på Cabernet + Cab Franc, han på Cab + Merlot.Det innehöll naturligtvis alla tre ;) 83p

PS. Gissa vem som hade 13,3/15 på provet till druvkursen ;)

Prov avlagt

Så, nu var druvkursen avslutad. Hann ju naturligtvis inte läsa sådär jättemycket innan och hann faktiskt jobba upp en del ångest. Även i "provsalen" var det sådär lite tyst och tryckt stämning... minnena som student poppade genast upp. Inget man saknade direkt.

Vi började med det skriftliga provet, vilket faktiskt inte var sådär jättelätt. En fråga hade de formulerat så jag inte ens förstod vad de fråga efter (kommer inte ihåg själva frågan). Frågorna avhandlade bland annat fördelar med maskinell skörd, vilka taktila förnimmelser man kan få av ett vin i munnen (ej smaker) och den viktigaste principiella skillnade mellan pressning av ett vitt och rött vin. Har ännu inte fått svar, men tror att man ska ha typ10 av 15 och det bör jag ha klarat.

Över då till blindprovningen. Utan att gå händelserna alltför mycket i förväg så kunde man redan vid den visuella inspektionen komma ganska långt.

Vitt 1 var nämligen mycket blekare än övriga viner, vilket förde tankarna mot Sauvignon Blanc. Stoppade man sedan näsan i glaset fann man mycket riktigt ordentligt med framför allt fläder, men även svarta vinbärsblad. Även smaken dominerades av fläder. Syrligt. 83p och Stoneleigh Sauvignon Blanc.

Vitt 2 drog något mer åt gult. Doften kändes inte särskilt ekig, utan mer åt mineral. Lite citrus. I munnen kändes vinet ganska runt och int e alls med samma påtaliga syra. Detta i kombination med noteringarna från vitt 3 gav Chardonnay. 82p och Bonterra Chardonnay. Ännu en gång går jag alltså bet på eken. Vet inte om jag kan skylla på tidigare förkylningar, för det brukar i alla fall sällan vara några problem att plocka ut när det gäller röda viner.

Vitt 3 hade ungefär samma färg som 2. Doften skvallrade om päron med lite söt ton. Påtagligt mycket syrligare än 2:an. Sammantaget en riesling, 83p. Facit: GB Riesling Sauvage.

Rött 1's färg svallrade också om dess druva. Tät, med en lite blålia kant. En doft med ganksa lite bär och i så fall mörka dito. I munnen är vinet medelfylligt med viss strävhet. Ganska gott och nästan med lite touch av Pinot. 83 p och tveklöst en Syrah. Gissar på snäppet under en Crozes-Hermitage. Facit: Delas Les Launes Crozes-Hermitage. Lustigt, drack det för två veckor sedan och då luktade det extremt mycket medwurst, och idag endast lite chark. Trodde nog att jag skulle uppskatta det mer.

Rött 2 har tycligt öjusare toner än de två andra och såväl doft och smak känns typsikt pinot med bland annat mycket hallon. Ok, men inget att höja ögonbrynen för, 82p (83p sist). Facit: Couvent des Jacobins.

Rött 3 hade också en mörk färg. Doften avslöjade svarta vinbär och efter ett tag även ceder. Den gröna tonen förde tankarna mot Chile. Relativt syrlig smak. Ok längd, men inte särskilt gott. 81p. Facit: Palandri Estate Cabernet Sauvignon.

Full pott på den delen. Kändes trots allt ganska lätt. Det var några som missade på Syrah och Cabernet, vilket ju kan vara lurigt. Ni får ursökta att jag int elänkar till vinerna till systemet, men landstinget har spärrat systmets hemsida då den klassificeras som alkoholrelaterad (nähä!). Lustigt nog så är även Mise en bouteille's blogg också spärrad som enda vinblogg jag hittat hittills. :)